Eldvakt

Förr i tiden var det så att de gamla, som inte klarade sig själva längre, fick flytta till sina barn.
Även om det var stora familjer och trångt i hemmen så togs den äldre generationen väl om hand av den yngre .
Så länge de orkade hjälpte de till med hushåll och barnpassning.
Många bilder från den tiden visar hur en gammal tant sitter framför vedspisen klädd i långa kjolar, kofta, förkläde och huckle. Hon sitter där framför vedspisen och späntar stickor och ser till att spisen inte slocknar.
Den gamla hade, även om hon inte orkade så mycket längre, en uppgift i tillvaron. En viktig uppgift !
Nu för tiden har oftast de gamla ingen uppgift alls. De sitter övergivna och sysslolösa på ett hem någonstans och väntar på att tiden skall gå och att de unga skall skall komma och hälsa på någon gång.
När jag sätter mig vid datorn går tiden så fort och jag glömmer att vedspisen inte sköter sig själv !
Den rackarns ( härliga) spisen slukar ved och har en förmåga att slockna därför att jag glömmer att peta in en pinne i brasan då och då.
Ta mig sjutton om jag inte hade behövt en så´n där eldvakt !
Jag har ju inte tiiid att sitta stilla framför spisen och mata den.
Dagens varierande uppgifter : köra grus, skrapa rent ett bord från gammal färg och måla om det !
Dags att utfordra spisen .
Ha en bra dag !

Så kom den då den första nattfrosten.

Det var två minusgrader när jag vaknade vid åttatiden.

Marken var täckt av rimfrost och skulle jag åkt iväg med bilen hade jag behövt skrapa rutorna.

Nu duger det inte att gå ut i enbart trosor , t-shirt och tofflor.

Jag måste acceptera att hösten är här.

Även om det var kallt nu på morgonen så var det otroligt vackert.

Inte ett moln på himlen och absolut vindstilla.

Jag är lite irriterad på mig själv över att jag inte tänkte på att ta in blommorna igår kväll som fortfarande blommar på utsidan. Jag hoppas att de har klarat en natt i kylan.

Pelargonerna och kannorna är inte så frosttåliga och jag vill gärna att de skall överleva ytterligare en vinter.

I kväll skall jag se till att de kommer in i värmen.

Nu skall jag gå ut och fortsätta arbetet med den lilla "parkeringsplatsen" som jag håller på att fixa till den lille Forrrden !

Gräva i jord, lera och köra grus gör att jag får upp värmen .

Hej hopp nu kör vi !

Rötter

Vad gör jag på en söndag ?
Finkläder och göra ingenting ?
Nix pix ! Det duger icke !
Jag tar på mig söndagskläderna eller rättare sagt hela veckan-kläderna !

Byxorna som tillhör dagens mundering har som synes ventilation på vänster knä. Det kan vara bra med lite självdrag om utifall att jag får upp ångan.

Sedan kliver jag ut i det som kanske någon gång i framtiden kommer att likna en trädgård.

Tar sedan en sväng till uthuset och hämtar mig lite arbetsredskap vilket idag endast har bestått av en spade och en skottkärra. Ja, om jag inte räknar med de utslitna trädgårdshandskarna som har hål i höger tumme och pekfinger så att de har fyllts med lera . Det finns inte utrymme för ett par fingrar där inte.

Men va fasen..handskarna är ju ett bevis på att högerlabben har jobbat.

Rätt utrustad angriper jag sedan de förbaskade rötterna (verkar aldrig ta slut)

och fyller skottkärran i ett nafs ... eller rättare sagt ... efter mycket pust, stånk och stön.

Jag vet inte hur många gånger som jag har tagit i så hårt att jag tappat balansen när rotskrället går av eller släpper taget i moder jord. Det har varit såååå nära att jag trattat på ändan och muttrat för mig själv : Jädra rot ! Nu var du nära att få mig på fall igen !

Vid närmare eftertanke.. jag måste nog köpa nya arbetshandskar. Drag i byxorna kanske inte är så nyttigt så jag får nog klämma till med ett par nya byxor också. (fast de med hål i är vansinnigt sköna ... njaa, jag får nog fundera lite på det)

Hej hopp på söndagskvällen

Headbanging

Jag kan inte låta bli ... fick se den här underbara rockande fågeln när jag läste http://theterribletwins.blogg.se/ blogg idag.(hoppas du ursäktar att jag "lånar den" !
Av en inte helt oförklarlig anledning kom jag att tänka på headbanging och en lång, långhårig basist (ooops, nu kanske han säger upp bekantskapen med mig ...) i ett band som heter M.ILL.ION http://www.myspace.com/millionized. Bandet skall ut och turnera med Magnum i helgen som kommer.
Nåväl,jag önskar hela bandet lycka till och hoppas att basisten rockar lika hårt som papegojan och att han trots headbangingassociationen kommer hit så småningom och "ljuger",tar en pilsner och myser i spisvärmen om några veckor eller så.
Ja,ja.. jag vet att det inte är rätt musik ... men lycka till i alla fall hårdrockar´n !

Man måste i alla fall försöka

Ibland märker jag att jag är lika dum som kall gröt.... och det som är så dumt !
Jag har berättat om mitt skrapande av vägg ... och det var dumt. Ja, inte att jag berättade om det utan att jag skrapade. Det visade sig när sonen hjälpte mig med skrapandet på de högre höjderna av väggen att det var ogjort arbete.
Väggskrället måste få ny klädsel ! Baaaah...
Nåväl, positiva klubben fick ha ett sammanträde och genast kändes det bättre. Jag får anlita en kunnig hantverkare som klär om väggen med grundmålade bräder.
Nu kan jag vänta till våren med målningen ! Smart va ?!
Jag måste också erkänna att jag inte är så där väääldigt bra på allt. (det svider att behöva erkänna det )
Däremot är jag en rackare på att försöka mig på saker som jag vet att andra kan bättre.
Som att fixa till en snygg fog vid fönsterbrädorna ... som också skall målas.
Jag säger bara : Foga är uschligt svårt !
Men skam den som ger sig... tryck ut den kletiga massan i sprickorna, spotta på fingret och dra en snygg fin kant ... det blev sådäääär ...
Jag försökte i alla fall och herregud... huset är ju mitt alldeles eget lilla paradis.
Lite skavanker här och där . . . vad spelar det för roll !
Nu skall jag sätta upp nya gardiner i köket .... det vet jag att jag klarar av utan problem .
Hej hopp i höstsolen !

Renhållning

Jag har funderat på det där med hygien.
När jag gräver upp rötter efter gamla vresrosbuskar ( jädra rötter ), klipper gräs eller skrapar färg... svettas jag som en skållad gris.
Håret ligger som klistrat på huve´t, svetten rinner ner i ögonen så att jag inte kan se och glasögonen halkar av näsan.
Kläderna är skitiga och blöta, stövlarna leriga.
Ni kan förstå att jag vid "arbetsdagens " slut är i behov av en rejäl tvagning med varmvatten, "skurborste" och tvål !
Nu är det som väl är så att jag har en riktigt bra duschhörna med allt vad som krävs för att jag skall kunna bli av med svett och skit.
Jag behöver inte vänta på att det skall bli "lögardag" i slutet av arbetsveckan som väl oftast var fallet förr i tiden.
Tvättmaskinen fungerar också så att det är lätt att få rena kläder.
Men , vad jag har det bra !
Undrar hur det luktade i stugorna förr när man bodde tio-tolv personer i ett rum och kök och man kanske tvättade sig och bytte till rena kläder en gång i veckan ?
Det kan inte ha luktat liljekonvalj ...

Vargen kommer, vargen kommer

http://bohuslaningen.se/nyheter/tanum/1.574991

Läste i dagens tidning att en kvigkalv blivit dödad av en varg några kilometer härifrån.
Att vargarna finns i området och har funnits här i flera år har jag vetat om sedan tidigare.
Men det blir lite mera påtagligt när man läser att de angripit tamboskap så nära där jag bor.
Jag är inte särskilt orolig för att jag skall möta en varg när jag går omkring på mina
svampplockarrundor men lite spännande är det i alla fall.
Dessutom är väl en seg gammal kärring inte så mycket att sätta tänderna i när det finns ungdjur.
Skämt å sido så tycker jag att det är otäckt när tamboskapen blir rivna .
Tänk om vargen kommer hit och angriper kalvarna som går här utanför...
Då hade jag fått en tår i ögat ... det är då ett som är säkert !

Spökhus

Vet ni vad ?
Jag bor i ett hus där det spökar !
Jo, det är faktiskt sant.
En av mina grannar var här och hjälpte mig att klippa häcken idag (ja, inte min "häck" utan snöbärshäcken).
Eftersom det var vid 11-kaffedags satte vi oss på altanen och tog oss en kopp.
Plötsligt frågar grannen : Du vet väl om att det spökar i ditt hus ?
Spökar, neeej, det har jag inte märkt . Vem är det som spökar här mer än jag då ?
Jo, det är en lång, mager man som bara har en arm !
Är det verkligen sant ? Jodå ! Han lär ha bott i det här huset någon gång på 1920-talet .
Är han vänligt sinnad eller vill han ha bort mig från huset tror du ?
Ha,ha . . det vet jag inte .
Okej, det är ju tur att gubben är död i alla fall om han nu dyker upp !
Kommer han får jag väl ta ett allvarligt samtal med honom och tala om att han han hör hemma på ett helt annat ställe . . .
För det kan väl inte vara så att det är grannen som försöker skrämma bort mig . . . eller ?
Då biter han i sten !
Jag stannar i mitt torp.

Svamptur

Jag bor ju som ni har förstått s.a.s mitt i naturen. Skog och ängar så långt ögat når (+ två hus och en ladugård om man skall vara noga).
Igår skulle jag ha besök av goda vänner som skulle hjälpa mig att sätta in några garderober. Jag fick en idé om att plocka lite kantareller till dem som tack för hjälpen.
Mina gamla kantarellställen ligger inte helt nära där jag bor nu utan jag får köra ett par mil och det ansåg jag inte att jag hade riktigt tid till igår.
Jag har varit lite feg och inte vågat ge mig ut i skogarna häromkring ännu men igår tog jag mod till mig.
Tio meter från huset går ett dike och det är egentligen bara att hoppa över det diket så är jag i skogen.
Sagt och gjort !
Skjorta med långa ärmar, långa byxor nerstoppade i stövlarna, svampkorgen i näven och kepsen på och sedan ett stort kliv över diket !
Femtio meter fick jag gå innan det var dags att kröka rygg. Svamp, svamp, svamp .....
Ni skulle hört när jag gick där och pratade för mig själv... nej, men herregud, det här är ju inte klokt.... jösses, tar det aldrig slut.... å där är det ju ändå fler
Jag har aldrig sett så mycket svamp på en gång ... stora kantareller vart jag än såg !
Korgen var fylld inom en timma och jag hade nog inte varit längre bort från huset än tvåhundra meter.
Tänk om alla de där kantarellerna hade blivit stående där till ingen nytta bara för att jag varit så feg ! Va ? Tänk ett sån´t himla slöseri !
Nej, man skall inte gå över ån för att hämta vatten eller
Kör inte två mil för att plocka kantareller när det räcker att hoppa över diket !
Jag måste nog ta en liten svamptur idag igen !
Hej hopp och ha en trevlig helg i det vackra vädret !

Vänner

Riktiga vänner är något av det allra värdefullaste som finns.
Idag har jag haft besök av två vänner av den allra finaste sorten.
De har funnits i mitt liv från det vi var riktigt små.
Vi har följts åt genom skolåren, tonåren med nöjesliv och tokigheter, vuxenlivet med glädjeämnen och svårigheter, graviditeter och småbarnstiden , glädje och sorg.
Vi känner varandra så väl att ord oftast är överflödiga - ändå går "snattran" varm när vi träffas.
Allt är så enkelt med riktiga vänner.

Jag begriper inte hur jag fick tiden att räcka till när jag jobbade !

En pensionär har minsann alldeles väldigt mycket att göra ... så mycket att tiden den senaste veckan inte velat räcka till att skriva några rader i bloggen.

Hundvaktat ( ååå vad jag saknar Selma nu när hon har åkt hem ), umgåtts med sonen och hans fästmö, skrapat väggar och arbetat i trädgården.

Det är inte enbart jag som har jobbat utan jag har haft fantastiskt god hjälp av C-J och M.

Stort tack till "Julia och Romeo" !

Men nu är jag ensam i torpet igen . . . eller . . . hmmm , nästan ensam . . . . jag har tydligen fått en ny "gräsklippare" ! (Jag som faktiskt redan hade börjat fräsa runt med min "trotjänarmaskin")

Jahapp !

Ut och valla tjurkalv . . .

Hej hopp !

Selma o Doglas

Nu är jag här hos Strandskatan igen och då måste jag ju säga hej till er ! Jag Selma alltså.

Matte o husse har semester och har rest till sol och värme på Kreta.

Dit kunde ju inte jag få följa med utan jag fick åka hit i stället. Det är helt okej för mig för den där värmen tycker inte jag är så mycket att stå efter. Är man som jag pälsklädd och dessutom svart så blir det så himla varmt.

I dag har jag varit i trädgården och jobbat hela dagen. Ja egentligen är det Strandskatan som har jobbat. Jag går mest omkring och bär på pinnar och käkar gräs. Jag äter förresten pinnar också och vill gärna ta med mig dem in. Men det får jag inte lov av Strandskatan . Då blir hon sträng faktiskt.

Husse brukar säga att jag nog är en häst och inte alls en "flatte" .Jag gillar att käka gräs och får jag tag i en grästorva som Strandskatan grävt upp så "dödar" jag den genom att skaka den så att jordkokorna flyger.

På tal om att käka gräs så går det fyra hästar på andra sidan staketet. De käkar ju gräs hela tiden.

Jag gillar inte dem !

De är ju så himla stora och springer på gärdet så att det dånar i marken. Skall jag vara ärlig så är jag rädd för de där stora djuren. Jag har försökt att skrämma dem massor av gånger idag och morrat och skällt. För säkerhets skull har jag samtidigt gömt mig bakom Strandskatan. Tror ni att hästarna blev rädda ? Nej, inte sjutton hjälpte det att skälla. Det var jag som fick ovett i stället. Jag får inte lov att skälla ... konstigt tycker jag.

Nu är vi trötta både Strandskatan och jag .

"Nej Selma , nu tar vi igen oss och gör inte ett dugg mera idag" säger Strandskatan.

Bäst att göra om hon säger .

Jag tar med mig Doglas (min allra bäste kompis.. ja, förutom matte o husse då... men de är ju inte här !) och går in och lägger mig på Strandskatans fötter !

Vi hörs !

Selma