Hösten 1981 skulle äldste sonen E börja sin konfirmationsundervisning .
Jag hade valt att låta E konfirmeras i den församling som mina föräldrar bodde och där en god vän till familjen tjänstgjorde som präst .
"Raggarprästen" Staffan Edquist - en mycket speciell - alldeles fantastisk människa som inte skydde varken Gud elle faen .Han rökte som en skorsten och några hastighetsbegränsningar vid bilkörning kände han inte till. En gång i veckan besökte han fångarna på Härlanda fängelse och färden dit och hem brukade s.a.s. "gå undan" ! E fick följa med på en sådan resa och han erkände efteråt : Det gick fort, mamma ! Väldigt fort !
Vid ett tillfälle resulterade "pastorns " framfart i att han hamnade ute på ett gärde vid Kville kyrka. Enligt Staffan själv - det gick på Guds försyn !
När de blivande konfirmanderna skulle skrivas in var ungdomar och föräldrar samlade i församlingshemmet. Staffan hälsade ungdomarna välkomna till konfirmationsundervisningen och talade om vad som skulle ske de närmaste månaderna och vad han förväntade sig av "småkrafset".
Och det skall ni veta - att sköter ni er inte - då reser det sig två meter präst och sträcker ut en och en halv meter arm - sen smäller det !
Jo,jo - han visste hur ungdomar skulle tas och Staffan kallades inte Raggarpräst för inte !
Ungarna älskade denne tvåmeters-präst och deras konfirmationstid blev något långt utöver det vanliga !
8 kommentarer:
Tack för alla dina kommentarer på bloggen - de stärker och värmer mer än du tror!
Jag är ofta inne och läser här men är så fruktansvärt dålig på att skriva!Hoppas att allt är bra med dig!
Vad rart sagt av dig ! Jag vet hur
tufft det är för en ung familj att få ett barn med särskilda behov har "fäst" mig vid er lilla Freja !
Allt gott till er !
Hej, Staffan var min morfar. Väldigt roligt att läsa dina rader om honom. Tack! Han var verkligen en speciell människa, och det är förstås kul att få höra mer om honom från andra./Lisa
Jag konfirmerades av Staffan i mitten av 70-talet. Jag känner igen din beskrivning på pricken. När vi skulle konfirmeras började han med att förhöra föräldrarna...
Nu är det så att myntet har två sidor..
I Ramsele, Ångermanland, pratas det fortfarande om Raggarprästen. Bland de som kommit upp i an anständig ålder, vill säga.
Jag hade honom som lärare Kungsholms läroverk slutet av 50-talet och minns att han kom cyklande med skörtarna flaxande som vingar. Min mamma kände igen honom från sin skoltid.
Staffan kom till Ludvika och jag hade turen att ha honom som lärare i religionskunskap. Han var speciell och mycket populär bland oss elever.
Skicka en kommentar