Rapport från torpet

Det kan ju hända att det kanske, eventuellt skulle kunna vara så att det

finns någon enda läsare som undrar vad jag håller på med.... kanske,kanske ..
Någon som undrar vart jag har tagit vägen eller så.. om jag är vilse i kantarellskogen, ramlat ner från en stege eller nå´t annat så´nt där dumt som mycket väl skulle kunna hända mig.

O no.. jag lever i högönsklig välmåga även om jag av någon underlig anledning inte har haft någon som helst skrivklåda .... "tappade farten" ... helt enkelt en riktigt urtråkig gammal Strandskata !

Ja, så är det med det !

Men nu är jag här igen i alla fall och här kommer en rapport om vad som sig i Strandskatans liv tilldragit haver.

Den allra största och viktigaste händelsen är naturligtvis att Jamie o Tage har fått komma hem. Två små kämpar som sedan ett par veckor är hemma hos mor o far. Ligger i egen säng... väcker föräldrarna varenda natt och hojtar : "maaat nyss" inte strax... koka flaskor, byta blöjor, tvätt,tvätt, ... det är s.a.s. full rulle för tvillingföräldrarna.

Men, men, men ..... gossarna är hemma !

Det är så stort, det är så underbart att jag saknar ord, det bubblar i hela kroppen av glädje och tacksamhet !

Självklart har jag varit hos dem i flera dagar och njutit av "mormorskapet"... matat, rapat(blivit nerspydd - ha,ha,ha ), luktat på, tröstat o bytt blöjor ( joo, det funkar fint... handlaget är inte bortglömt).

Nu är det ju så att även om jag till all lycka har blivit mormor så är jag ju torpare också.

Gräset skall klippas, ogräset rensas bort, vinbären plockas, huset skall underhållas o.s.v.

Därför är jag hemma några dagar och utför lite kroppsligt arbete.

En riktigt duktig snickare var här i förra veckan och isolerade en yttervägg och satte ny panel.

Men innan han kunde sätta upp panelen var jag tvungen att få bort en massa sten som någon CEMENTERAT fast utmed väggen (hinder för grävling ...).

Slägga och spett ... ja, jisses vad jag slet med de där jädrans stenarna. Det tog mig ta mej sjutton flera dagar ... usch o fy ! Jobbigt,jobbigt .

Men man får inte ge sig och nu är stenarna borta . Skall sanningen fram så hjälpte C-J mig igår att få bort de sista .

Här gick det undan så varken morsan eller kameran hängde med.

Så nu målas det vilket innebär att jag nu kliver omkring på de högre höjderna igen med en målarpensel i högsta hugg. Först grundmålning och sedan strykning med en bra oljefärg.

Det vill bli så himla bra ..

Men det går inte många dagar innan jag har Tage o Jamie-abstinens och drar iväg till rikets andra stad igen.