Lite otränad...

Efter en natt med en grad frost har det varit en underbar höstdag här idag.
Alldeles vindstilla och strålande solsken från en klarblå himmel.
En dag som denna gör hösten ganska njutbar trots allt.
Solen lockade mig ut i friska luften för att göra lite nytta i trädgården. Att kalla marken runt torpet för trädgård låter lite överdrivet just nu. Den har s.a.s. grott igen medan jag har ägnat mig åt andra, högre prioriterade, sysselsättningar. Ärligt talat så ser den mera ut som nåt grannens kossor skulle gilla att äta upp.
Idag skulle det höstrustas i alla fall.
Klippa gräs, ta upp potatis, ta bort vissna växter, rensa och spadvända rabatter.
Det tog sin lilla tid och jag var ute i flera timmar.
Nu har jag insett att vissa delar av kroppen inte har jobbat på ett tag.
Jag som har trott att varenda kroppsdel har fått sig en genomkörare när jag huggit och burit in tolv kubik ved, klättrat på stegar och målat både högt o lågt !
Icke !
Det fanns tydligen en och annan liten muskel som har legat o latat sig någonstans långt där inne i kroppen.
Idag när jag var igång med spaden ... då hittade jag dem minsann !
Här slipper inte en enda muskel eller led undan !

Jösses vad stel jag är !