söndag 22 augusti 2010

Usch, det är högt

Att måla den här väggen var inga problem !

Så här långt har det gått finnemang med den här väggen också. Men det ser väl lite fånigt ut att inte måla hela väggen kanske. Det är då det uppstår ett litet problem.... Det är så jädrans högt ju ! Jag är bara en liten skit på 164 cm (eller kanske 162 cm... psst ...jag har krymt ) och jag tror att det kanske vore fint om någon håller i stegen när jag skall måla högt där uppe ....
Fast egentligen tycker jag att målningen av väggen är lite originell... "sticker ut"... ha,ha,nej det ser ju för sjutton inte klokt ut !
I alla fall så får den vara så´n här i några dagar.
I väntan på att någon kommer och ser till att jag inte drullar ner så drar jag till twinsen i stället .

Jamie o Tage

Kom igen brorsan nu rockar vi loss !














torsdag 19 augusti 2010

En bagatell

Det finns små bagateller som verkligen kan irritera.
Som flugor t.ex.
Framför allt när de surrar omkring i sovrummet på nätterna.
Det var en liten rackare som väckte mig i natt när klockan var två .
Att bli störd mitt i natten av en så´n liten skit det gillas icke.
Jag jagade den en lång stund men attans vad små flugor är snabba.
Den var hela tiden steget före och den hade en reaktionsförmåga som jag inte besitter vid den tiden på dygnet.
Jag fick se mig besegrad och gav upp till slut .
Efter tre kvart slängde jag benen över sängkanten och serverade mig en kopp kaffe och en smörgås framför TV:n.
Tror ni att jag somnade sedan ...
Jo, det gjorde jag... men inte förrän vid femtiden när jag hade krupit ner i sänghalmen igen och dragit täcket över hela mig .
Tur att man är pensionär och får sova hur länge man vill på mornarna.
Vid nästa besök i centralorten skall det minsann inhandlas både Radar och en rejäl flugsmälla !

onsdag 18 augusti 2010

När man saknar ord



Idag är mina tankar hos min barndomsvän som alldeles för tidigt förlorat sin livskamrat.
Jag förstår din sorg och sörjer med dig och din familj.

tisdag 3 augusti 2010

Rapport från torpet

Det kan ju hända att det kanske, eventuellt skulle kunna vara så att det
finns någon enda läsare som undrar vad jag håller på med.... kanske,kanske ..
Någon som undrar vart jag har tagit vägen eller så.. om jag är vilse i kantarellskogen, ramlat ner från en stege eller nå´t annat så´nt där dumt som mycket väl skulle kunna hända mig.
O no.. jag lever i högönsklig välmåga även om jag av någon underlig anledning inte har haft någon som helst skrivklåda .... "tappade farten" ... helt enkelt en riktigt urtråkig gammal Strandskata !
Ja, så är det med det !
Men nu är jag här igen i alla fall och här kommer en rapport om vad som sig i Strandskatans liv tilldragit haver.
Den allra största och viktigaste händelsen är naturligtvis att Jamie o Tage har fått komma hem. Två små kämpar som sedan ett par veckor är hemma hos mor o far. Ligger i egen säng... väcker föräldrarna varenda natt och hojtar : "maaat nyss" inte strax... koka flaskor, byta blöjor, tvätt,tvätt, ... det är s.a.s. full rulle för tvillingföräldrarna.

Men, men, men ..... gossarna är hemma !

Det är så stort, det är så underbart att jag saknar ord, det bubblar i hela kroppen av glädje och tacksamhet !









Självklart har jag varit hos dem i flera dagar och njutit av "mormorskapet"... matat, rapat(blivit nerspydd - ha,ha,ha ), luktat på, tröstat o bytt blöjor ( joo, det funkar fint... handlaget är inte bortglömt).
Nu är det ju så att även om jag till all lycka har blivit mormor så är jag ju torpare också.
Gräset skall klippas, ogräset rensas bort, vinbären plockas, huset skall underhållas o.s.v.
Därför är jag hemma några dagar och utför lite kroppsligt arbete.
En riktigt duktig snickare var här i förra veckan och isolerade en yttervägg och satte ny panel.
Men innan han kunde sätta upp panelen var jag tvungen att få bort en massa sten som någon CEMENTERAT fast utmed väggen (hinder för grävling ...).
Slägga och spett ... ja, jisses vad jag slet med de där jädrans stenarna. Det tog mig ta mej sjutton flera dagar ... usch o fy ! Jobbigt,jobbigt .
Men man får inte ge sig och nu är stenarna borta . Skall sanningen fram så hjälpte C-J mig igår att få bort de sista .



Här gick det undan så varken morsan eller kameran hängde med.






Så nu målas det vilket innebär att jag nu kliver omkring på de högre höjderna igen med en målarpensel i högsta hugg. Först grundmålning och sedan strykning med en bra oljefärg.


Det vill bli så himla bra ..


Men det går inte många dagar innan jag har Tage o Jamie-abstinens och drar iväg till rikets andra stad igen.