2010 .. året som gått

Jag tänkte att jag skulle kunna sammanfatta  vad som sig i torpet tilldragit haver under året som gått.
Men jag  inser att det mesta har rört sig kring Jamie och Tage.
De där två små filurerna har vänt upp och ner på hela mormors tillvaro sedan de föddes i mars.
Det är ofattbart, underbart, fantastiskt att få uppleva deras framsteg . (det har jag väl sagt tidigare om jag inte missminner mig ?!)
Mellan resandet till de små tvillingarna  var jag i London i några dagar i maj månad.
M och C-J överraskade med bröllop och Cj var klar med sin MBA-examen.
När snön .. den förbaskade snön ..  äntligen försvann någon gång i mars då  började "utelivet".
Jag for runt i trädgården med hacka o spade, odlade potatis, ringblommor, rensade ogräs, målade huset , renoverade kök, tapetserade och högg ved .. .. (det är ju inte måtta på vad jag har roat mig och tusan så mycket jag har hunnit med när jag tänker efter).
Jag valde rätt när jag köpte mitt torp och jag njuter av varenda dag !
Detta trots att förra vintern var av en kaliber som jag aldrig trodde skulle upprepa sig två år i rad.
Men se det gjorde den.
Kyla och snö kom redan innan man fattat att sommaren var slut och höstvindarna dragit förbi.
En massa snö och en väldig kyla.
Jag var "insnöad" redan den 22 oktober !
Det är fortfarande riktigt  kallt och snötäcket döljer allt som skall växa och gro.
Men det finns hopp om ännu en vår.
Vi går mot ljusare tider och med ljuset kommer "livet" tillbaka.
När jag ser tillbaka på 2010 så känner jag tacksamhet och glädje.
Tacksamhet över att det finns mirakel och glädje över att mina älskade ungar och deras familjer har det bra.
Så tack Erik, Åsa, Matilda, Wilma, Carl-Johan, Malin, Anna-Charlotta, Berra, Jamie, Tage, Simon o Sebastian för året som gått !
Jag önskar er alla...familj, vänner , bloggvänner .....
 Ett riktigt GOTT NYTT ÅR !

God Jul

Inget snöfall i sikte inför morgondagen.
Temperaturen tycks hålla sig inom rimliga gränser de närmaste dagarna.
Den snälle grannen har plogat så att vägen ut till civilisationen är farbar även för en liten Fiesta .

I morgon åker jag  för  julfirande med nära och kära !



En riktigt GOD JUL  tillönskas er alla
 Strandskatan



Det är kallt

Jag har varit på "turné" i några dagar. Turne innebär att jag lämnar torpet åt sitt öde, tar bussen till Partille och gosar med två små gossar. Att jag åker buss beror på dels på att jag vägrar  köra bil i Göteborg dels ock att den här jädrans vintern gör  väglaget ganska oberäkneligt. Det är illa nog att ta sig med bilen till närmaste busshållplats.
När jag skulle hem igen i lördags kväll var det med nöd och näppe att jag kunde se var vägen genom skogen gick. Det  snöade som tusan..... what´s new !
Grannen plogade sent på lördag kväll  när det hade slutat snöa .... men då var jag ju redan hemma !
Mer snö har det kommit sedan dess och igår hämtade ett par goda vänner mig (med en bil och förare som fixar vinterväglaget bättre än en gammal  Strandskata i en liten Fiesta)  så att jag fick handlat både julmat och julklappar.
Nu är den stora frågan om vädrets makter tycker att jag skall kunna lämna torpet över julen.
Jag har tänkt mig att få fira juldagarna tillsammans med tvillingarna , deras mamma, pappa och storebröder.
Men jäklar vad det snöar  just nu  och det var  minus 22,6 natten som gick !
Risken är stor att hela mitt lilla "paradis" fryser om strömmen skulle försvinna medan jag är borta.


Jag är i alla fall glad att amaryllisen blommar

 Den som lever får se !

Torris

Jag är torr !
Så himla torr att jag känner mig som en gammal skeppsskorpa som blivit kvar efter en seglats några varv runt jorden.
Den skorpan hade förresten varit en nybakad vetebulle i jämförelse med mig.
Håret känns som svinto och huden... ja, den skall vi inte tala om egentligen. Det kliar och flagar både här och där.
Jag dricker ordentligt.
Jag använder ducshcreme med olja i.
Jag smörjer in  mig ordentligt efter duschandet.
Jag använder bra shampo och balsam.
Lika förbaskat är jag torr !
Och ... ...hur i hela friden skall man komma åt att smörja upp sig där bak ? På ryggen alltså  !
Armarna vill liksom inte räcka till överallt.
Jag vet nog vad problemet är egentligen. Ja, inte det där med att armarna räcker till utan vad torrheten beror på.
Det är vintern med alla minusgraderna, vedeldantet och allt innesittandet !
Så fram på vårkanten .. när vi har vältrat oss över kanten till nästa år ... fram i mars månad eller så ...  då blir jag  som vanligt igen.
Mjuk och len med glänsande hår ....( ha,ha,ha... in my dreams ) !

Ha en trevlig helg !

Mycket bättre än "Barn-TV"

Tage på första parkett

Jag lånar bilder  på grabbarna "bus" utav  A-Ch !
Bilden som jag lagt in tidigare när Tage skall "fånga fisk" är fotad vid samma tillfälle som denna.
Här har ni förklaringen till vad det var Tage försökte fånga.
Visst är den häftig ?
Den lille tokfisen satt och tittade på fiskarna i en halvtimma enligt hans mamma.
Mycket bätte rmed akvarium  än TV-tittande för små barn !
(Mormor får nog köpa gossen  ett metspö !)

Blåaste blått

Som en bukett mot en himmelskt blå himmel

Vilken kulör det är  på himlen  idag !
Kanske inte riktigt samma färg  som på  Ett blått slösse men
 strålande vackert är det !

Häxans kopparputs

Här i torpet julstökas det väldigt lite. Det blir jul ändå.
Baka och laga en massa julmat  för att lägga i frysen blir det inget av .
Min frys är  inte så stor att det finns utrymme för vare sig limpor ,kaffebröd, korvar eller syltor. Den är redan ganska
full av kantareller och  "nödproviant " för den skull att jag eventuellt skulle  bli insnöad.
Jag vet inte hur ni hade det när ni var barn men  i mitt föräldrahem var det vissa saker som alltid skulle göras
till jul.
Städningen skall vi inte tala om . Den var inte rolig  även om det blev fint när mamma hade fart runt med trasa och hink i varenda vrå. Jag tyckte bara att det var kallt och rörigt med dörrar som stod öppna, mattor som skakades, fönster som skulle putsas och gardiner som skulle bytas .
Utöver städning så skulle lutfisken läggas i blöt,  det skulle bakas  matbröd, vetebröd  och sju sorters kakor , stoppas korv, syltas "bondfläsk  och  stekas köttbullar.
 När allt annat var färdigt så skulle linoleummattan i köket fernissas, kopparbunkarna putsas, och en ny pappersbonad upp på väggen ovanför trampsymaskinen.
Sedan var det bara  pyntandet kvar.
Doften av fernissa i köket , lut i källaren  och Häxans kopparputs tillhör doftminnena från min  barndoms julförberedelser.
Fernissa golv behöver jag inte göra nu för tiden och inte vattna ur lutfisk heller.
Däremot putsar jag alltid några koppar- och mässingsaker.

Lite nostalgisk julstämning skall det vara  och nu  luktar det  kopparputs i huset !



Mormors  fotogenlampa och  de gamla ljusstakarna
är "enkla" och helt i min smak



Gräddhämtare från anno dazumal och mormors pepparkvarn



"Sickanena killar"



 Kolla ...jag kan blåsa bubblor med munnen ... tschschhh  !

 Tvillingbröderna  Bus-Jamie och  Bus-Tage  kan verkligen göra mormor på gott humör !



Jag hade tänkt fånga fiskar.. men mamma har satt mig för långt ifrån akvariet !



En bagatell

Ibland är jag mer korkad än vad som egentligen borde vara tillåtet.
Som vanligt : dricker morgonkaffe,tar mediciner, tänder i braskaminen och hämtar in ved.
Allt måste göras i den ordningen annars blir det fel eller bortglömt.
Igår var jag tvungen att skotta lite snö också . Jag går för det mesta ut genom altandörren och därför
måste jag få bort snön på den sidan huset.
När jag hämtat veden och skottat undan snön för att gå in  igen så var det lögn i hellskotta att stänga dörren.
Var det snö på tröskeln som tog emot ? Nej, ingen snö !
Hade något av gångjärnen gått sönder ? Kolla, kolla ... allt verkade vara okej.
Handtaget då ?  Nix !
Men vad sjutton är problemet ? Jag måste ju kunna stänga dörren !
Skall jag behöva ringa efter grannen så att han hjälper mig ? Detta är ju pinsamt ju !
Kan verkligen hela huset ha satt sig på bara ett par minuter ?
Jag, kikar upptill  och nertill , böjer mig i olika vinklar... känner mig som en byfåne !
Hänger dörren snett, fungerar låskolven  som den skall....
Öppnar och försöker stänga om och om igen med dåligt resultat.
Det går faktiskt inte att stänga dörren !
Men det var då själva den  !
Skall jag inte kunna klara av en så´n bagatell som att stänga altandörren.
Jag ger upp ! Jag får  ringa grannen det är inget annat att göra..
Då .. när jag går in i köket ser jag isen !
Det var en jädrans iskant längst ner på insidan  ... inte på tröskeln utan på själva dörren.
Hade jag kollat där då ?
Nej, jag hade bara koncentrerat mig på utsidan dörren.
Bort med skiten och dörren glider igen som ingenting !
Vilken tur att jag inte hann ringa grannen .
Han hade nog skrattat sig alldeles fördärvad.

Ja se "fruntimmer" !

.

Hej mitt vinterland

Jodå, nu är det dags att hugga i med snöskyffeln igen.
Egentligen kan man väl säga "what´s new" eftersom det har vräkt ner en väldig massa snö runt om i landet.
Hittills har jag klarat mig undan ganska bra jämfört med andra när det gäller vädrets makter och snöandet.
Igår kväll var jag bortbjuden. Det vankades hummer och det säger jag aldrig nej tack  till.
Kalasandet ägde rum c:a 1,5 mil hemifrån  så det skulle väl inte vara några problem att ta sig dit.
Trodde jag, ja !
Jag väntades infinna mig kl 18:00 och snöandet började som på beställning en halvtimma innan jag skulle ge mig iväg.
När  jag hade kommit ner genom skogen och ut på allmän väg såg jag inte en meter framför mig.
Det snöade "på tvären" och jag visste nästan inte var jag var.
Jo jag visste var jag var med ta mig sjutton om jag hade koll på var vägen höll hus.
Vitt,vitt,vitt över allt.
Det fick bli snigelfart och hoppas på att vägen var på ett ungefär där den brukar vara.
Jag kände mig som en bromskloss när jag såg andra bilar bakom mig.
Men det var inte en enda bilist som hade lust att köra om . Antagligen hade alla samma problem  som jag och de  tyckte nog att det var perfekt att ligga bakom mig för att ha ett par baklyktor att följa.
Hade jag försvunnit ut i periferin så hade de vetat att det inte var där vägen var .
Nog om det .. jag kom fram i alla fall.
Hummern smakade ljuvligt och sällskapet var lika trevligt som vanligt .
Eftersom jag drack "kördricka" hela kvällen och snöplogen hade röjt upp på vägen lyckades jag  komma hem helskinnad.
Idag skall jag inte köra en enda meter även om grannen har varit ute med snöplogen.
Jag skall bara elda brasa och sitta inne och mysa.
(Men inte förrän jag har varit ute och skottat lite snö !)

Sunes dotter

För några veckor sedan var jag på ett café i samhället där jag en gång växte upp.
Det var mycket folk i farten.
Visst kände jag igen ett och annat ansikte men det var inte många bekanta att se.
Åren går ju så fort  och mycket har förändrats sedan jag bodde i samhället.
Plötsligt kommer det fram en kvinna och kramade om mig . Det var något väldigt bekant över hennes ansikte.
Eva...  ?
Jösses, det måste vara trettio år sedan jag såg henne senast !
"Jag fick se dig och sade till min man och min bror att där är ju Sunes dotter !"
Det var ett glatt återseende och inget kunde ha gjort mig gladare än att träffa någon som känner mig som just Sunes dotter.
Idag är det tjugonio år sedan min pappa dog endast sextiotvå år gammal.
De flesta av de "gamla" samhällsborna ,som en gång kände pappa,  är nu borta. 
En ny generation har vuxit upp och många är nyinflyttade från andra orter.
Men fortfarande finns det ändå någon som känner igen mig som Sunes dotter.
Det värmde !

Snart advent

Jag laddar för några dagar i Partille hos dotter, måg och barnbarn.

När man lämnar torpet i några dagar måste musfällor laddas,diskmaskin tömmas, sopor bäras ut och  framför allt måste det vara lite varmt i stugan.
I tvättstugan, där det inte bara står en tvättmaskin utan också varmvattenberedare och  vattencistern, har jag ingen värme. Om väderrapporterna stämmer lär det kunna bli ganska kallt och då måste man gardera sig så att inte vattnet fryser.
Det är ett litet utrymme och igår  mätte jag ,  fixade och donade  för att få upp ett litet element - "frostvakt".
Trettio cm  hit och femtio cm dit, vågrätt, inget brännbart material i närheten o.s.v.
Man måste vara noggrann ! ( ni vet hur det är med mig och centimetrar ... "fort och fel)"
Nu sitter den där frostvakten där i alla fall och jag  hoppas att det inte skall hända något
tokigt medan jag är borta .

Innan jag kommer tillbaka är det första advent och då skall julgardinerna vara uppe och ljusstakarna framme.

Lite tidigt att sätta upp röda gardiner men det kan inte hjälpas. Jag tycker att adventstiden är härlig och vill ha det lite fint när jag kommer hem igen.

Eftersom jag har ändrat om i köket och den nya tapeten inte alls stämde överens med de gamla julgardinerna så blev det att ta fram symaskinen och sy nya.

Rött tyg .. eller rättare sagt två röda dukar a kr 59,90 styck... inhandlades, klipptes till och syddes.

Två dukar räckte till två gardinlängder till köksfönstret, en gardinkappa till  altandörren och två gardinkappor till dotterns köksfönster.

Snacka om billiga gardiner ... och dessutom mätte jag rätt innan jag klippte till ... det fattas inte en dm vare sig här eller där !

Ha det gott...Nu skall jag på "musjakt" !

Jamie "boy" !

Hej ! Det är  jag ..Jamie ...här !
Jag är inte alls lika busig som brorsan... jag är inte  lik honom utseendemässigt heller.
Men jag är störst av oss två ... väger nästan ett kilo... åtminstonde flera hekto.. mer än honom.
Han, Tage, förbrukar så mycket energi när han busar  och det tycker jag är slöseri.
Jag tar det lite mera "piano" , ligger och filosoferar , njuter av tillvaron och tar vara på all maten som mamma ger oss .
Ser ni den hemska bakgrunden på bilden ?
Ha,ha... det är mormors flanellpyjamas  och den är faktiskt inte särskilt snygg !
Men vadå... "den värmer gott", säger hon. På måndag dyker mormor upp här hos oss igen  och förmodligen den där "flanellen" också !
Ha det gott där ute i den stora världen och kram på er alla !
Jamie

Adam i mitt hjärta

Idag går mina tankar till en liten gosse, mitt älskade barnbarn Adam.
Han skulle ha firat sin  trettonde födelsedag  idag.
Adam var  alldeles underbar  !
Tyvärr föddes han med många handikapp .
Trots alla svårigheter han fick ta sig igenom fick vi uppleva honom i tre och ett halvt år.
Adam du kommer för alltid att finnas i mitt  hjärta .

Tage här !

Skumt det här .
Jag undrar vad det  kan vara ? 
De bara dök upp för några dagar sedan och jag tror att det är något som tillhör mig.
Men vad skall jag ha dem till ?
Jag kan  räkna ... en, två, tre., fyra, fem ....
Å sedan är det en till som är likadan !
Okej ! Jag kollar noga, undersöker och smakar på dem .
Igår smakade jag lite extra och körde in hela den ena prylen så långt in i munnen att jag var tvungen att kräkas.
Mamma tyckte att det var dumt gjort av mig.
Jag håller på att upptäcka nya saker varje dag och snart får jag nog  full kontroll på de här prylarna också.
Men man måste vara koncentrerad !

Tyngdlyftning

För en stund sedan  var jag   i uthuset och hämtade ved.
Jag skall alltid ha så mycket ved inne köket  så att den hinner få rumstemperatur  innan den läggs i braskaminen.
Det har "de gamle" lärt mig och de visste precis hur man skulle hantera vedklamparna !
Varje gång min mormor  passerade vedboden efter att ha besökt utedasset bar hon med sig ett fång ved i sitt förkläde.
Eftersom utedasset besöktes ett par gånger per dag  så räckte det  att bära in veden på det viset .
Klok kvinna min mormor.
Jag kånkar in en hel "bananlåda" (varför ? Jag har ju  inget förkläde !) full med ved och det är tungt. Det går inte att fylla lådan till hälften för då hade jag ju fått gå flera gånger ...och det har jag oftast inte alls lust med .
När jag började fundera på vad ved väger så kom jag fram till att jag nog  är en tyngdlyftare av rang.
Vi säger så här: en kubik ved väger i runda svängar 600 kg.
Jag har burit in tolv kubik  i uthuset och lutande  "utedasset" .
Med den högre matematiken blir 12 kubik x 600 kg = 7,2 ton ... (ton låter mycket mera än kg ... inte sant ?!)
Nu bär jag ut - eller rättare sagt  in  - alla de där kilona igen och innan våren när all veden  har gått upp i rök.. ja då har jag burit 14,4 ton !
Inte behöver jag gå på gym och lyfta skrot när det finns ved.

Äntligen färdigt

Äntligen är köket färdigt .
Det blev ljust och fint och jag har  betydligt bättre förvaringsutrymmen .
Tänk att lite färg kan göra så gott. De gamla dörrarna var visserligen inte så mörka men de tog ändå mycket ljus.
Bänkskivorna , som var ekfärgade och slitna,  har bytts ut mot  ljusa grå skivor med "rostfria" kanter. Handtagen på dörrarna var också i ek  och de är nu målade med silverfärg och går i stil med bänkskivorna.
Ett högskåp vid diskbänken gör att det blir ett avslut på bänken och dessutom har jag fått gott om plats för "torra" varor.



 



Målat men fortfarande saknas ny bänkskiva och  högskåp.

 



Ny bänkskiva , sockel och nytt högskåp





Betydligt bättre !
 Ny bänkskiva, tre nya skåp och sockel .



Inte särskilt funktionellt tidigare !

Så nu undrar jag ... vad skall jag hitta på nu  ? Herregud .. jag kan ju inte sitta på rumpan och stelna till  hela vintern !

Tacksamhet

Jag har sett  in i två små gossars ögon - själens spegel.
Jag har imponerats av hur stark deras livskraft är.
Jag har känt förtvivlan när de har varit riktigt dåliga och känt hoppet komma tillbaka när de har gjort framsteg.
Jag har känt maktlöshet när jag har sett deras föräldrars kamp mellan hopp och förtvivlan, vecka efter vecka, månad efter månad.
Jag har velat trösta, torka tårarna och säga de rätta orden.
Jag har aldrig slutat att hoppas !
Jag har varit med om något riktigt stort.
Jag får "låna" dem en stund och  hålla dem  i min famn, höra deras lugna andetag, känna värmen från deras små kroppar.
Jag får se deras leenden  lysa upp ett helt rum !
Jag  får uppleva  två små mirakel !
Igår var det Tages och Jamies dag,deras dopdag !

Vi   fick  uppleva en stund i kyrkan som inte bara var  en dophögtid utan även en stund av stor glädje och tacksamhet !

Tacksamhet över att Tage och Jamie finns !

Fyra ljuvliga killar... Erik o Jamie, Carl-Johan o Tage.





Tage och Jamie tillsammans med föräldrar o faddrar.

Rädslor

När jag var liten var jag rädd för en massa saker.
Höga ljud, ballonger som smällde, fotoblixtar, mörker, hundar, åska  och flygplan etc. etc. !
Flygplan var nästan värst eftersom flyget mellan Göteborg och Oslo passerade rakt  över samhället flera gånger per dag.
Panik varje gång jag hörde ljudet av ett plan som närmade sig.
Jag var t.o.m. rädd för Dumbo .... 
För att glädja  mig hade mamma tagit med mig till samhällets biograf för att se en tecknad film med den blå elefanten. När.Dumbo flaxade med öronen så  flög  han ... alltså var han i mina ögon ett flygplan och mitt biobesök slutade med  skräck och tårar.
Det var ta mig sjutton inte mycket som jag inte var rädd för således.
De flesta rädslorna har försvunnit med åren och nu för tiden flyger jag gladeligen när tillfälle bjuds. .
Numera   är det  andra saker som skrämmer !
Jag hade två tidigare arbetskamrater på besök för några dagar sedan. Vi satt och pratade i ett par timmar vid kaffebordet. Det gick naturligtvis inte att undvika att vi under samtalets gång kom in på hur det var på vår  tidigare  gemensamma arbetsplats och våra kollegor.
När de berättade för mig att en av våra vänner ,sextiotre år gammal ,sitter på  ett vårdhem blev jag alldeles skakad.
Vår kollega och vän  har drabbats av altzheimers sjukdom.  Hon  känner inte igen någon av sina gamla bekanta.och är alldeles förvirrad.
Sjukdomen har drabbat henne med full kraft på bara ett par år.
Att bli äldre är ju livets gång och  det är inget skrämmande i det.
Men att gå in i  "dimman", att förlora sin personlighet och inte ha ett värdigt liv.... det  är jag oerhört rädd för.
Man får hoppas att forskningen går framåt och att det snart finns bot mot altzheimers sjukdom.

Hölles har no de häringa gott te

När jä går ud på en sön däringa krog så klär jä upp mä . Söm den gangen jä va på kalas ... de ente så himmelens ofta.. så dro jä på mä en ren overalls så atte alle skulle känne igen mä . Jä töckte atte jä va enna grann. Jä lukta väl´nte parfym måhända men de van´te noggen söm sa nogge öm de !

Jä e nöjt över atte peltongen min har lärt sä tå mor sin hölles de ska va när en går ud ! Kärringa hanses e änna e granna tunnklätt måhända men ho kan nokk få låna pälsen tå´n när de blir kväll !

Jä kan änna´nte begriba hörre han har fått allt de däringa hår´t ifrå ?

De e i alle fall ett grannt par ...

Peltongen o kärringa hanses !

Nattgäst

Hej, jag heter Wilma och är sju år .

Jag är hos farmor över helgen !

Farmor är lite "busig" och tog kort på mig när jag hade somnat igår kväll.

Idag drog vi på oss stövlar och gick ut i skogen. Vi letade efter kantareller.

Farmor trodde egentligen inte att vi skulle

hitta några eftersom det har varit så kalla nätter.

Men kolla här ... det fanns några i alla fall !

Positivt tänk

Jag har insett att det mesta har två sidor ....en positiv och en negativ.
Som snö t.e.x .
Den svor jag ve och förbannelse över i fredags.
Men den lyste upp i mörkret när kvällen kom och det var mysigt att kunna se konturerna av skogen.
Det är positivt !
Fullmånen har också sina för och nackdelar.
Den gör att jag sover urdåligt.
Jag har svårt för att somna och när jag väl kommit till ro så drömmer jag en massa konstigheter.
Om det är molnfritt så lyser den ju också upp i nattmörkret och månsken som lyser på ett vitt snötäcke blir nästan magiskt.
Det kan jag njuta av när jag liksom många andra måste upp mitt i natten för att göra ett toalettbesök.
Inget stort problem i sig men va tusan .. man måste ändå stiga upp.
Men det finns något positivt även i detta lilla problem.
Jag kan hålla liv i braskaminen.
Är jag ändå uppe lägger jag in ett par vedklampar och i bästa fall har jag glöd i brasan ända till morgonen.
Det är inte alltid lätt att se det positiva när det kör ihop sig .
Men om man tänker efter, vrider och vänder på saker och ting, då är det mesta ganska positivt ändå !

Insnöad

Kan man kalla detta för "hängbjörkar" ?
Det är fantastiskt vackert ute idag.
Visst är det .. ...men jag njuter inte av naturen och väderleken för ögonblicket.

Jag kommer inte ut med bilen och jag skulle varit på begravning i Kungälv om ett par timmar.

Uppe med tuppen och gör mig iordning, skottar ren bilen från all snö, lyckas ta mig ner för första backen... sedan är det stopp !

Hem och hämtar snöskyffeln, skottar så svetten lackar, trampar på gasen .... nix, jag kommer inte upp för backen !

Jag gillar inte att ge upp och jag känner att det osar svavel lång väg !

Men den här gången får jag se mig besegrad av vädrets makter.

Jag kan bara konstatera att en liten Ford med sommardäck har svårt för att ta sig fram i femton cm snö !

Nu står bilskrället nere på vägen och där lär den få stå till dess snön har tinat bort.

Någon resa till Kungälv blir det inte ...rättare sagt , det blir ingen bilfärd någon stans !

Mot en ny istid

Kort information om väderläget i norra Bohuslän just nu :
SNÖFALL och 0,0 grader Celsius !
Fy tusan !

Stöd prematurbarn/forskning

http://shop.textalk.se/se/article.php?id=8889&art=5967580

Detta känns viktigt för en mormor som har följt två små kämpar !

1938 och 1985 års modell

Om tre veckor skall det döpas tvillingar.
Dags att snygga upp högtidsstassen som boysen skall ha på sig !
Men var barnen så mycket större 1938 än vad de var 1985 ?
Nåväl, det var nog modernt med lite längre stass på den tiden.
Min käre kusin döptes 1938 i "den blommiga " utstyrseln, jag 1944, min äldste son 1969, min son nummer två 1978.
Dessutom har kusinens tre barn och tre barnbarn använt dopklänningen. (det kan vara fler användare som jag inte känner till)
Nu skall den användas igen och det gläder mig att ett av mina små barnbarn skall få ha den på sin högtidsdag.
Den andra dopklänningen sydde min mamma till A-Ch´s dop och en av de små skall ha den .
Så nu skall mormor se till att de här klänningarna blir tvättade och strukna inför den stora dagen då Tage o Jamie skall få vatten på huve´t och visas upp i kyrkan för hela släkten.
Jag får nog vara väldigt försiktig så att det inte blir fort o fel igen ...för varmt strykjärn eller nå´t i den stilen... en 72 år gammal dopklänning är kanske lite skör ...
Å andra sidan varför skulle jag göra bort mig ? Det händer ju bara ibland som när jag klipper fel i gardiner, hugger sönder stövlar eller klappar till mig själv med en yxa eller med en slägga eller ramlar nerför trappor eller.....
Så det är inga problem ...det kommer att gå så bra och bli så fint !

Nöjd

"Gardineländet" är åtgärdat (blev inte bra men den blev i alla fall bättre ) och .....
kolla, kolla vedhögen är borta ... bara "möle" kvar !
En granne jag hade en gång sade att vedbobacken skall vara ren till midsommar.
Det var en svår ekvation att få ihop eftersom min ved inte levererades förrän i augusti.
Jag har legat i som en bäver och ändå legat lite efter s.a.s när det gäller veden .
Men nu är tolv kubikmeter ved kluven och inburen.
Torr fin ved som sprakar fint i braskaminen.
Nu skall jag äta middag och till maten skall jag bjuda mig på ett glas rött.
Det är jag ta mig sjutton värd (om jag får säga det själv) !

Trevlig helg !

ps. Paddan hade flyttat eller grävt ner sig någonstans. Borta var den i alla fall och jag saknar den inte över huvud taget ! ds.

Problem är till för att lösas

Idag har jag sytt gardiner.

Det skulle jag inte ha gjort !!

Jag borde ha ägnat mig åt något helt annat inser jag nu.

Mätte och klippte till, sydde, strök , putsade fönstret och satte upp den första gardinen.

Resultatet ser ni på bilden och jag är ganska nöjd med mitt arbete (så långt).

Eftersom symaskinen ändå var framme satte jag igång med gardinen som skall vara vid altandörren/fönstret också.

Syr, stryker , putsar fönstret och hänger upp gardinen.

Vad tusan ... den är tio cm för kort !!!

Nu har det blivit fort och fel igen och det är riktigt suuuurt !

Jag hade tagit fel gardin till det första fönstret.

När jag började med den trodde att jag mätt fel och klippte av de tio cm som var för mycket och som nu fattas vid altanfönstret.

Nu struntar jag i det här projektet .

Problem är visserligen till för att lösas men nu räcker det för idag.

Jag fick i alla fall upp en gardin.

Tystnad råder

Jag önskar att jag kunde beskriva den tystnad som rådde när jag kom ut nu på morgonen.

Tre grader frost,absolut vindstilla och dimman låg tät.

Inte ens de gula löven som fortfarande hänger kvar på björken rörde sig.

Det var en trolsk stämning.

Jag kom att tänka på en händelse som utspelade sig för lite mera än fyrtio år sedan.

Det var två mycket trovärdiga äldre damer ( jag kände dem mycket väl) som var på sin dagliga promenad i min födelseort.

De gick och småpratade när de passerade en liten sjö i utkanten av samhället.

Plötsligt stannar de båda och tittar på varandra.

"Såg du nyss vad jag såg ?" säger den ena till den andra.

Den andra damen nickar.

Båda damerna hade sett ett par små grå figurer vid sjökanten.

De hade mött "småfolket" !

Tro vad man vill om vad de sade sig ha upplevt men det var precis en sådan stämning här i morse att det mycket väl hade kunnat dyka upp lite "småfolk " ur dimmorna.

De hade varit så välkomna och jag hade kunnat be dem om hjälp med de här vedklamparna ? Jag har för mig att de är omtänksamma, vänliga små varelser.

Fast det hade kanske varit ofint om jag hade fått så fint besök.

Repris från ifjol

Nu är de här igen.
Förbaskade små grå rackare som smyger in och förstör min nattro.
När de väl har kommit in så gnager,knapar, prasslar de och .. ja, det vette sjutton vad de håller på med.
En sak är jag alldeles säker på och det är att även om de är små så är de väldigt STÖRANDE !
Efter moget övervägande (trots mycket motvilja) utrustar jag mig med ficklampa, plastpåse (om utifall att jag har fått fångst i fällan), ett par små ostbitar till de nattliga marodörerna, tar på mig träskorna, tar tre djupa andetag och klampar uppför vindstrappan .
Jag försöker verkligen att låta som en flock elefanter så att de skall hinna gömma sig och inte springa runt fötterna på mig när jag skall kolla vad de har haft för sig de små rövarna.
Dagens fångst : en styck ynka jädrans mus !
En enda mus som förde ett sån´t himla liv ?
Jag kunde ha gett mig den på att det var minst två som var där i natten som gick !
Det blir nog samma visa i natt ... och i morgon ... och nästa ...okej då , det är smällar man får ta när man bor på landet och inte har någon katt som håller musbeståndet nere .
Dessutom bor paddan kvar i vedhögen och jag gillar inte den heller !

Nej, jag klagar inte utan bara talar om att sådant är livet i mitt lilla paradis !
(Paddor, möss, älgar, hästar, rådjur, kalvar o kor ! Det låter mera som Noaks ark !)

Framsteg

Att ha de små och deras mor och far på besök förra helgen var alldeles underbart !

Tack alla fyra för att ni kom. Det var stort att ha er här !

Både Tage och Jamie klarar sig nu alldeles utmärkt utan syrgas och vi kunde därför t.o.m. ha levande ljus på bordet. Det har inte varit möjligt så länge syrgastuberna funnits med i bilden.

Mysigt var det, räkor åts det och vin dracks det !

De små gossarnas "resa" från mars månad fram till nu är fullständigt obeskrivlig och man kan bara njuta av att se deras framsteg.

Tage busar med mamma !

Jamie tar sig en power nap !

Framsteg görs även när det gäller min köksrenovering. Snickaren kommer idag och (tror jag) slutför projektet. Det blir kanske lite målning kvar men det fixar jag alldeles på egen hand.
Idag har jag klätt om stolssitsarna med ett tyg som har en kulör som jag aldrig trodde jag skulle tycka om. Men har man varit modig nog att köpa en svart tapet med ränder som är gröna, röda, orange o grå och dessutom köpt en orange klocka så dög det inte med blått tyg på stolarna.

Det kommer att bli bra det här !

Besök

Om några timmar svänger det in en Chrysler på gårdsplanen.
En bil som transporterar den dyrbaraste av laster.
Jamie, Tage och deras föräldrar kommer hit !
Tänk att de små, små knattarna som föddes den 22/3 2010 äntligen är så friska och har blivit så stora att de kan åka till mormor.
Det känns overkligt men alldeles, alldeles underbart !

I kväll blir det räkor o vin !

Trevlig helg !

Lite otränad...

Efter en natt med en grad frost har det varit en underbar höstdag här idag.
Alldeles vindstilla och strålande solsken från en klarblå himmel.
En dag som denna gör hösten ganska njutbar trots allt.
Solen lockade mig ut i friska luften för att göra lite nytta i trädgården. Att kalla marken runt torpet för trädgård låter lite överdrivet just nu. Den har s.a.s. grott igen medan jag har ägnat mig åt andra, högre prioriterade, sysselsättningar. Ärligt talat så ser den mera ut som nåt grannens kossor skulle gilla att äta upp.
Idag skulle det höstrustas i alla fall.
Klippa gräs, ta upp potatis, ta bort vissna växter, rensa och spadvända rabatter.
Det tog sin lilla tid och jag var ute i flera timmar.
Nu har jag insett att vissa delar av kroppen inte har jobbat på ett tag.
Jag som har trott att varenda kroppsdel har fått sig en genomkörare när jag huggit och burit in tolv kubik ved, klättrat på stegar och målat både högt o lågt !
Icke !
Det fanns tydligen en och annan liten muskel som har legat o latat sig någonstans långt där inne i kroppen.
Idag när jag var igång med spaden ... då hittade jag dem minsann !
Här slipper inte en enda muskel eller led undan !

Jösses vad stel jag är !

Sabotage mot tall

Det stod en liten tall vid infarten till torpet.
Den var inte mer än ett par meter hög.
Tallens framtid var osäker eftersom den aldrig skulle växa upp till ett stort och rakt träd med yvig krona. Men den har fått stå kvar i alla fall. Småfåglarna brydde sig inte om utseendet utan de tyckte om att sitta i den tilltufsade lilla tallen och äta talgbollar och annat godis på vintern.
Men idag när jag tittade ut hade någon saboterat fåglarnas matplats.
Tallen låg mer eller mindre avbarkad på sniskan !
Om jag inte tar alldeles fel så är det en "pilsk" älg tjur (jag hörde honom igår kväll) som har varit här. Jag har bevis i form av "klövavtryck" !
Lite synd på tallen men nu får jag väl köpa ett fågelbord till småfåglarnas mat i stället.

Jag,jag,jag ....

Jag, jag, jag ... vad sysslar jag med egentligen ?

Ibland känner jag mig väldigt inskränkt .

Många skriver om de stora och svåra frågorna.

Välskrivna, långa inlägg som jag läser och begrundar .

Det är fint att det finns människor som orkar debattera och uttrycker sina åsikter i välformulerade meningar.

Jag har åsikter om mycket ... mycket bestämda sådana ... men oftast drar jag mig tillbaka och behåller åsikterna för mig själv.

Det här är mina funderingar och mitt liv , min egenvalda lilla värld som jag skriver om ...så jag fortsätter väl som jag alltid har gjort !

Det blev bara två tapetvåder uppsatta igår sedan var det slut på tapetklistret ! Lite taskig bild men om någon undrar hur tapeten ser ut så ...

Ser ni min nya "kaxiga" klocka ? Ovanligt djärv färg för att vara vald av mig .

Resultatet av gårdagens arbete är till min belåtenhet !

Nu skall jag på musjakt !

Precis som vanligt

Rörigt,skitet... ull och mjöl i en påse s.a.s. !
Är det nå´t jag är riktigt bra på så är det att dra igång en massa saker samtidigt.
I morse ställde jag mig mitt på köksgolvet och tittade mig omkring. Kaos !
Var sjutton skall jag börja ?
Tända i braskaminen och dricka en stor mugg med kaffe !
Det är alltid en bra början.
Sedan var jag laddad och angrep problemen eller rättare sagt projekten.
Skruva bort bänkskivan vid kyl/frys ... check !
Ta loss skåpet under bänken och justera benen på det .... blev inte så bra .... oklart !
Röj ur hyllan/torrskafferiet ... check
Ta ner gardiner, ta bort skruvar, spikar och pluggar på fönsterväggen, torka av .... check
Sätt upp en sådan där fusktapet (för att slippa bredspackla den där hemska målade glasfiberväven) ... puh, det var bökigt bakom elementet och rören .... check
Vad skall jag göra nu då ? Äsch, jag skiter i det här en stund och går till skogen, Jag måste ha koll på svampbeståndet. (det blev bara en liter kantareller)....... check
Måla rören utmed fönsterväggen... check
Mat ... jag måste kanske äta middag (pyttipanna , stekt ägg och rödbetor.. lättvindigt och himla gott) .... check
Grundmåla dörren till vinden ... check
Rensa och förväll kantarellerna ... check
Ja, det var den här dagen det .
Lägg märke till att jag inte har använt yxan idag . Den dummern klappade till mig på smalbenet igår så att det är alldeles förskräckligt ömt . Ooops, vilken tur att jag inte gick sönder på allvar alltså. Det gick inte ens hål ,,, men fyyy så ont det gjorde . Jävla yxa !
Imorgon kommer snickaren och fixar och donar i köket !
Kanske han kan få ordning på torpet ?
Det vore väldigt bra !
I morgon är en annan dag och kanske blir det fler projekt. Tapetsera kanske vore en idé ?

Trevlig Helg !

Små Mirakel

Idag för sex månader sedan föddes två mycket,mycket små gossar !
Fjorton veckor innan beräknad nedkomst valde de att komma ut i världen.
Två små juveler som sammanlagt inte vägde mera än ettusensexhundra gram.

De har kämpat så tappert, visat en livskraft som är alldeles otrolig, deras motgångar och framsteg har växlat från dag till dag.

Nu har dessa små fighters varit hemma i ett par månader och de växer så det knakar.

Båda herrarna är uppe i "tungviktsklassen" på i runda svängar fem kg, vardera, båda klarar sig utan syrgas och idag "fyller" de sex månader.

Man kan bara njuta , glädjas och förundras över de här två små miraklen !

Grattis mormors små älsklingar !

Tack.. men nej tack !

Det har varit ett alldeles underbart väder idag. Visserligen fläktade det en del i träden men det bekymrade mig inte.
Jag stod nämligen vid huggkubben och klöv ved. Det är svettigt att svinga yxan och få vresiga vedklampar att dela sig till rätt storlek. Då behöver man en svalkande fläkt då och då.
Medan jag stod där och svettades svängde en norskregistrerad, silverfärgad stoooor Mercedes in på gårdsplanen.
Vem tusan är det här nu då .... jag känner ingen norrman med Mercedes ... det kan inte vara någon som vill ha vägbeskrivning....näää,vem, vad, varför ... jag bor ju faktiskt långt ifrån civilisationen inne i skogarna ?!!
Ur bilen kliver det ett mycket uppdressat par. Mannen har en bunt med papper i handen.
Goddag, goddag, vi har rest en lång väg och undrar om vi kan få tala med dig om Bibeln,paradiset..bla.bla,bla ...
JEHOVAS VITTNEN !!
Vill du kanske ha lite att läsa ?
Tack men NEJ TACK !
Hur i all sin dagar lyckas de leta rätt på ett ensamt litet torp uppe i skogarna ?
Hur orkar de ... va ?

Jag har mitt eget paradis ... det har jag verkligen !

Oj då ...

Här händer det grejer !
I förrgår ,när jag som vanligt var ute och rotade i vedhögen, kändes det som om någon
tittade på mig.
Mycket riktigt !
Precis när jag stack ner handen för att ta en stor vedklamp såg jag ögonen.
Två stora (jättestora faktiskt ... tyckte jag i alla fall) röda ögon stirrade på mig .
Antingen hade den rackarn varit på en jädrans kalas eller befunnit sig i mörker
väldigt länge.
Fy sjutton vilken stor padda det satt där !
Jag har faktiskt inte lust att gå ut och rota i vedhögen så länge den där gynnaren
bor där !
Men jag måste väl göra det ändå ... eller !?
Inte nog med att paddskrället skrämde mig .
Näädå ! För en stund sedan skulle jag ut och hämta ved samtidigt som jag skulle
ta mig en runda i trädgården och kolla läget.
Jag hann inte längre än utanför altanen när det brakade till i skogen.
När jag säger skogen så innebär det att den är femtio meter från min altan.
Shit alltså !
Där på andra sidan diket i skogskanten kom en stor älgko störtande och efter henne kom kalven !
Som väl var blev de nog lika rädda som jag och tog sin tillflykt uppför
berget och in bland träden.
Jag tog ett enda stort kliv över altanen och stängde dörren igen.

Det här är livet på landet !

Skäms

Skäms på alla de som hade haft möjlighet att påverka valutgången och som ändå inte gick och röstade.
Kanske hade vi då sluppit att se SD i riksdagen.
Hur kunde det bli så här ?

Mejsel saknas

Idag har vädret varit varierande .. regn, sol, regn sol... ingen ordning alls.

Det har därför blivit inomhusaktivitet och jag har angripit köksprojektet i stället för att hugga ved.

Ett skåp och en hylla skall bort, väck, utraderas, skrotas ... ja, de skall ner från väggen och ge plats åt två mera funktionella skåp.

Jag måste riva ner för att kunna bygga upp.

Skåpet under bänken skall också bort men det är bara att lyfta ut.

Rotar runt i verktygslådan som innehåller en väldig massa skruvmejslar av alla sorter och dimensioner.

Men just en sådan mejsel, precis en sådan där stjärn-insticks-vad det nu heter- mejsel som jag verkligen behövde , saknades i sortimentet.

Så irriterande (nu uttryckte jag mig lite milt) !

Fyra ynka skruvar sätter käppar i hjulet för min aktivitetsplan.

Under morgondagen skall minsann det där jädrans skåpet och den idiotiska hyllan ner !

Från och med i morgon kommer det nämligen inte att saknas en mejsel av den rätta sorten i min verktygslåda .

Dagens höjdpunkt

Nu var det väl själva den om jag inte skulle klara av att slutföra projektet !

Oooops ... inte titta ner !

Nostalgi

I natt har jag sovit uruselt !
Sovit en stund, vaknat, somnat om, drömt, värk i axlarna (man skall inyte hugga ved i sex-sju timmar.. det straffar sig ) och vaknat igen.
En skitnatt helt enkelt.
När klockan var två gick jag upp och kokade kaffe, tog en Ipren, kröp ner i sängen igen och bläddrade i
gamla veckotidningar.
I en av tidningarna läste jag ett kåseri som Ragnar Dahlberg hade skrivit.
Ni vet Ragnar som var programledare för Café Norrköping och Go´kväll.
Han berättade om somrarna då han och många andra killar vistades på Norra Latins sommarhem på Björkö i Stockholms skärgård.
Det var en bild inlagd i kåseriet som jag fastnade för... en bild på två grabbar:" Ragnar t hö och kompisen
Ingvar på "Sommis" 1958. Det var där deras framtid stakades ut."
Och jag kände igen Ingvar trots att han var några år äldre än då jag lekte med honom.
Det var en kille som tillsammans med sin familj,mamma Siri, pappa Birger, Ingvar o lillebror Gunnar, hade bott som sommargäster hemma hos oss några somrar i slutet av fyrtio- början av femtio-talet.



Kan ni gissa vem som är på den här bilden... va ? Nej det
kan väl ingen gissa kan jag tro !
Jo, det är den Ingvar Ernblad som i vuxen ålder blev programledare och producent i TV och som var Ragnar Dahlbergs kollokompis. Uppklädd/utklädd till .. ja, vad sjutton kan det vara..bagare eller nå´t... för han är väl inte en blomma ? Nää, det kan han inte vara. Vad skulle det vara för sorts växt ?
Åsså är det Strandskatan utspökad till nå´n sorts blomma.. prästkrage kanske .
Det var Badortens Dag i Grebbestad. En stor och viktig dag i samhället. Året kan ha varit 1951.. Det var på den tiden när solen alltid lyste, vattnet alltid var varmt och livet lekte.

BJ´s pojkar

Du pappa, Pappa, PAPPAAA .. lyssna nu då .. kan inte jag få bli med i ditt band ? Visst är det väl ungefär så här Ulrich håller micken .. eller ?
Jag vet redan vad jag skall heta : Jamie Boy the Rockstar !

















Å du pappa ... får jag låna din bas ? Jag vill också vara
med och jag heter "Bas-Tage" .. nej Bus-Tage menar jag !
Pappa .. du kan "köra" om du vill vara med när vi rockar !
Eller förresten så kan du skriva texterna och ta hand om basen ... det är du ju så himla bra på ... eller kanske vi kan spela in en skiva tillsammans.. eller nå´t ... eller.... kanske bäst att vi kollar med mamma först !

Orkidé

Förra året när jag flyttade hit till torpet kom mina allra finaste vänner sedan barndomsåren hit på besök.

De hade den här orkidén med sig till mig.

Den var enormt vacker med massor av blommor på.

Efter några månader vissnade naturligtvis de vackra blommorna. Orkidén stod där i fönstret och förde en tynande tillvaro genom den långa vintern.

Men nu mina vänner blommar den igen !

Som den blommar...

Jag känner mig rik

Solen lyser från en klarblå himmel.
Jag stod för en stund sedan ute på altanen och tittade mig omkring.
Grannens kor gick lugnt och betade borta på gärdet.
En koltrasthona satt alldeles stilla borta i gräset.
Det enda om hördes var suset ifrån skogen.
Några torra blad flög genom luften från björkarna .
Daggen låg fortfarande och glittrade på jättedaggkåpans blad borta i rabatten.
Jag gick och sniffade på mina luktärter som doftar så ljuvligt och jag tänkte:
Tänk om alla fick ha det så här bra som jag har det.
Jag känner mig rik !
Inte i kronor och ören utan av att jag har möjlighet att njuta av allt som jag har runt mig.

Hej hopp .. nu skall jag angripa vedhögen !

Ytterligare ett projekt

Jag blir alltid misstänksam när telefonen ringer vid fel tid på dygnet.
Har det hänt något med barnen, barnbarnen, har jag glömt något eller har någon blivit sjuk eller.... jag hinner tänka en himla massa konstiga tankar.
I morse ringde det redan kl. 07:30 och det är absolut fel tid eftersom Strandskatan oftast sover då.
När jag krafsat fram telefonen hör jag en glad röst : Hej, jag heter Louise och ringer från Ikea ! Vi har en order här som vi skall leverera till dig den 6/9. Har du möjlighet att ta emot den då ?
Joo... hhhmm... självklart kan jag det. Tror du att det är en stor långtradare som kommer med leveransen ?
Det kan vara lite svårt att ta sig fram med en alltför stor bil eftersom jag bor två km från allmän väg .. lite smalt, kurvigt och backigt.
Långtradare med tolvmeters släp är inte lämpligt då kanske ?
Nej jag tror inte det !
Jamen, då får vi ordna med ett mindre fordon.
Puh.. vilken tur att det finns trevliga hjälpsamma människor som jobbar på Ikea !
Mitt senaste projekt är på gång och snart har jag ha flera nya skåp i köket . Nu skall det målas gamla skåpdörrar så att kulören blir densamma som på de som levereras på måndag.
Fyra skåp, nya bänkskivor, socklar ... det kommer att bli alldeles perfekt !
I morgon skall jag ringa snickaren som skall hjälpa mig.
Yesss, nu kör vi !

Jag målar

Jag sitter och väntar på att dimmorna skall lätta och att solen skall titta fram så att jag kan fortsätta gårdagens arbete.

Vad jag sysslade med igår ? Jag målade och är så nöjd med mig själv över att jag vågade mig så högt upp på stegen. Nu är det bara den där retliga trekanten ovanför vindsrummet kvar.

Det hade nog fixat sig att komma dit upp också om jag bara hade klarat av att resa stegen.

Men den blir svår att balansera när den är så lång.

Jag får fundera på hur jag skall lösa det medan jag målar fönstren.

Vindskivorna vet jag ta mig sjutton inte om jag skall våga mig på... det finns gränser även för en Strandskata.

Usch, det är högt

Att måla den här väggen var inga problem !

Så här långt har det gått finnemang med den här väggen också. Men det ser väl lite fånigt ut att inte måla hela väggen kanske. Det är då det uppstår ett litet problem.... Det är så jädrans högt ju ! Jag är bara en liten skit på 164 cm (eller kanske 162 cm... psst ...jag har krymt ) och jag tror att det kanske vore fint om någon håller i stegen när jag skall måla högt där uppe ....

Fast egentligen tycker jag att målningen av väggen är lite originell... "sticker ut"... ha,ha,nej det ser ju för sjutton inte klokt ut !

I alla fall så får den vara så´n här i några dagar.

I väntan på att någon kommer och ser till att jag inte drullar ner så drar jag till twinsen i stället .

Jamie o Tage

Kom igen brorsan nu rockar vi loss !

En bagatell

Det finns små bagateller som verkligen kan irritera.
Som flugor t.ex.
Framför allt när de surrar omkring i sovrummet på nätterna.
Det var en liten rackare som väckte mig i natt när klockan var två .
Att bli störd mitt i natten av en så´n liten skit det gillas icke.
Jag jagade den en lång stund men attans vad små flugor är snabba.
Den var hela tiden steget före och den hade en reaktionsförmåga som jag inte besitter vid den tiden på dygnet.
Jag fick se mig besegrad och gav upp till slut .
Efter tre kvart slängde jag benen över sängkanten och serverade mig en kopp kaffe och en smörgås framför TV:n.
Tror ni att jag somnade sedan ...
Jo, det gjorde jag... men inte förrän vid femtiden när jag hade krupit ner i sänghalmen igen och dragit täcket över hela mig .
Tur att man är pensionär och får sova hur länge man vill på mornarna.
Vid nästa besök i centralorten skall det minsann inhandlas både Radar och en rejäl flugsmälla !

När man saknar ord

Idag är mina tankar hos min barndomsvän som alldeles för tidigt förlorat sin livskamrat.
Jag förstår din sorg och sörjer med dig och din familj.

Rapport från torpet

Det kan ju hända att det kanske, eventuellt skulle kunna vara så att det

finns någon enda läsare som undrar vad jag håller på med.... kanske,kanske ..
Någon som undrar vart jag har tagit vägen eller så.. om jag är vilse i kantarellskogen, ramlat ner från en stege eller nå´t annat så´nt där dumt som mycket väl skulle kunna hända mig.

O no.. jag lever i högönsklig välmåga även om jag av någon underlig anledning inte har haft någon som helst skrivklåda .... "tappade farten" ... helt enkelt en riktigt urtråkig gammal Strandskata !

Ja, så är det med det !

Men nu är jag här igen i alla fall och här kommer en rapport om vad som sig i Strandskatans liv tilldragit haver.

Den allra största och viktigaste händelsen är naturligtvis att Jamie o Tage har fått komma hem. Två små kämpar som sedan ett par veckor är hemma hos mor o far. Ligger i egen säng... väcker föräldrarna varenda natt och hojtar : "maaat nyss" inte strax... koka flaskor, byta blöjor, tvätt,tvätt, ... det är s.a.s. full rulle för tvillingföräldrarna.

Men, men, men ..... gossarna är hemma !

Det är så stort, det är så underbart att jag saknar ord, det bubblar i hela kroppen av glädje och tacksamhet !

Självklart har jag varit hos dem i flera dagar och njutit av "mormorskapet"... matat, rapat(blivit nerspydd - ha,ha,ha ), luktat på, tröstat o bytt blöjor ( joo, det funkar fint... handlaget är inte bortglömt).

Nu är det ju så att även om jag till all lycka har blivit mormor så är jag ju torpare också.

Gräset skall klippas, ogräset rensas bort, vinbären plockas, huset skall underhållas o.s.v.

Därför är jag hemma några dagar och utför lite kroppsligt arbete.

En riktigt duktig snickare var här i förra veckan och isolerade en yttervägg och satte ny panel.

Men innan han kunde sätta upp panelen var jag tvungen att få bort en massa sten som någon CEMENTERAT fast utmed väggen (hinder för grävling ...).

Slägga och spett ... ja, jisses vad jag slet med de där jädrans stenarna. Det tog mig ta mej sjutton flera dagar ... usch o fy ! Jobbigt,jobbigt .

Men man får inte ge sig och nu är stenarna borta . Skall sanningen fram så hjälpte C-J mig igår att få bort de sista .

Här gick det undan så varken morsan eller kameran hängde med.

Så nu målas det vilket innebär att jag nu kliver omkring på de högre höjderna igen med en målarpensel i högsta hugg. Först grundmålning och sedan strykning med en bra oljefärg.

Det vill bli så himla bra ..

Men det går inte många dagar innan jag har Tage o Jamie-abstinens och drar iväg till rikets andra stad igen.