onsdag 31 december 2008

2009

Stort tack för året som gått
och en önskan till er alla om ett
GOTT NYTT ÅR !
Kram på er !




tisdag 30 december 2008

Proffessionalism

A-Ch ringde från sitt arbete igår .
"Nu har jag suttit och talat med kultursidans chefsredaktör på ...... ....... och blivit utskälld i tjugo minuter !
Hon ansåg att jag var fullständigt dum i huve´t, oproffessionell och bla, bla, bla ! Jag kände hur jag krympte ! Det spelade ingen roll att jag talade om för henne att jag ringde p.u.a min chef och att jag inte hade fått all den information av honom som hon ansåg sig ha rätt att kräva av mig ! Jag blev så osäker när en kvinna som har varit med i gamet i fyrtio år började hacka på mig att jag nästan började stamma ! Det var bara att be om ursäkt och fråga vänligt om jag kunde få återkomma med all information hon behövde ! "
Vad säger modern då ?
I det här läget borde den goda chefredaktören ha plockat fram sin yrkeskunskap efter fyrtio år i branchen och på ett proffessionellt sätt skulle hon ha sagt :
Jag har också varit nybörjare en gång , även om det var länge sedan, och det är inte lätt att ha all kunskap om vad som krävs . Det är sån´t som kommer med åren ! Ta fram den information jag behöver ha och hör av dig igen !

Det är kanske för mycket begärt av en chefredaktör på en av svensk dagspress största tidningar att vara lite pedagogisk och trevlig mot en tjugotreåring som bara varit i branchen i sex månader ?

söndag 28 december 2008

Stora bröst och fettvadd !

Jag läste ett roligt inlägg om ämnet amnings-bh och helt osökt fick jag en association !
Som om nu det ämnet skulle vara lustigt ... men i alla fall !
När C-J föddes tog han "genvägen" ut i livet .Moderns kropp hade inte rätt konstruktion för att föda som kvinnor normalt brukar göra. Med facit i hand föddes därför A-Ch med planerat kejsarsnitt sju år senare.
Första dygnet efter ett kejsarsnitt är man inte särskilt intresserad av hastiga rörelser och ett gott skratt som i vanliga fall sägs förlänga livet känns som rena avrättningen .
Den första natten låg jag ensam på en sal för två ! Dagen efteråt anlände en nyförlöst mamma som skulle dela rum med mig.
Hon hälsade allvarligt på mig , plockade fram en bibel och började sedan ringa runt till vänner och bekanta och talade om för alla att hon tackade Gud för sin nyfödda dotter !
Inget fel i det egentligen - det är ju upp till var och en vem man vill tacka - men - ändå !
Hjälp !!! Det här verkade bli lite väl högtravande ! Hur skulle jag klara av att dela rum med henne i flera dagar !?
Just då kunde jag hålla mig för skratt !
Efter några timmar kommer det in en sköterska . Av deras samtal förstår jag att kvinnan i sängen bredvid har ont i sina bröst. Sköterskan försvinner ut igen och återkommer med en massa fettvadd och annan utrustning för att lindra problemet.
Jag ser rumskamraten stå bredvid sängen klädd i landstingets enorma underbyxor, hängmage(av förklarliga skäl) och bröst som har en volym långt utöver det vanliga ! Framför henne kämpar en sköterska med att linda in hennes bröst, som verkligen är i jätteformat, med fettvadd ! En av landstingets utomordentligt snygga, med perfekt passform, framknäppta BH skulle hålla det hela på plats !
Den var inte lätt skall jag säga !
Sköterskan kämpade med dåligt resultat !
Till slut säger rumskamraten : "Neej, det finns nog inga förpackningar som är stora nog till såna här bröst !"
Scenen framför mig var så dråplig så jag önskar att det hade filmats .
Jag låg där i min säng med en kudde tryckt mot magen och försökte verkligen att behärska mig .
Tänk om jag sårade den "gudfruktiga" människan genom att skratta åt henne !
Till slut gick det inte längre utan jag fullständigt exploderade . . . . wuaaaah, ha, ha,ha !
Det var som att trycka på en knapp och vi vrålade av skratt alla tre !
Jag insåg snabbt att rumskamraten hade gott om humor när allt kom till kritan och vi fick flera goda skratt de följande dagarna .
Sån´t händer bara på en kvinnoavdelning !

A i mitt hjärta

Lille A hade varit på Fågelbäret på avlastning och jag hade fått följa med för att hämta hem honom .
Personalen hade gjort i ordning A när vi kom och han låg och väntade i ett av rummen .
Han var klädd i sin fina blå duffel, blå kängor och blå mössa . Glasögonen, som han passade så fint i, satt på hans lilla näsa.
När hans mamma öppnade dörren och han hörde hennes röst syntes det att han koncentrerade sig och lyssnade intensivt.
Hon lyfte upp honom . A log och det leendet var lika underbart att se som när solen just stiger upp över horisonten en tidig sommarmorgon !
Det lyste runt mor och son !
Han inte bara log utan lyckades också få fram ljud som om han ville tala om hur glad han var över att mamma kommit för att hämta honom !
Det syntes i hans ögon att det inte bara var en kramp - den lille mannen log verkligen ! Han försökte att kommunisera med sin mamma !
Jag fick för andra och sista gången uppleva att han hade kontakt med oss och vi med honom !

Det har gått flera år sedan dess men är ett minne som farmor bär som ett guldkorn i sitt hjärta !

fredag 26 december 2008

Vit matta och julmust

Jag har en "fyrbent kompis"- Selma ! Hon är en väldigt glad åtta månader gammal Flat Coated Retriever och tillhör C-J och M.
Selma är särskilt glad i den bakre delen av kroppen och den "plymklädda propellern " far runt som vingarna på en väderkvarn när hon kommer in genom dörrarna !
I dag var C-J och Selma här och hälsade på .En stund senare kom även äldste sonen, sonhustrun och båda barnbarnen !
Naturligtvis skulle vi vuxna ha kaffe och "småkrafset" fick julmust !
Det var ovanligt korttänkt av mig att duka fram på soffbordet eftersom jag vet att ett lågt soffbord och en långbent "flatte" med propeller där bak är en dålig kombination !
Jag hade en sprillandes ny vit matta under bordet när vi började fika och en
"julmustfärgad"matta några sekunder senare !
Jäklar vad mycket must som ryms i ett enda dricksglas och med vilken hastighet en svans kan skicka iväg det från bordet !
Splasch och krasch !
Sönerna fick flytta möbler, plocka glassplitter och tvätta matta innan vi kunde fortsätta fika !
" Puh ! Tur att du har fått mattan av M och mig "sa C-J !
Nu har jag inte bara en ny vit matta - jag har en nytvättad ny vit matta ! ( sönerna gjorde ett bra jobb -den blev vit igen !)
Selma fattade inte vad som hade hänt "där bak" och fortsatte glatt att gnaga på sitt tuggben !
Som det kan bli !
Bortsett från en sån här liten incident så har julen varit väldigt lugn och fin !

onsdag 24 december 2008

Jag tänder ett ljus !

Julaftons morgon kl 10:25 ! E är död .
Självklart blir det mycket känslor när samtalet kommer !
Tacksamhet och glädje över att ha fått uppleva denna underbara människa !
Vemod över att inte få träffa henne igen !
Sorg - ja (säger egoisten ) - nej (säger realisten)
Jag tror att E var tacksam över att få "släppa taget" !
Hon var värd att få lägga sig till ro !

tisdag 23 december 2008

GOD JUL !

Nu är julgranen tänd och om en liten stund skall jag smaka på julskinkan och ett glas julmust !
Det kommer att bli uppesittarkväll med en bingolott , chokladasken kommer att öppnas och till den serverar jag mig själv ett glas vin !
Allt enligt gammal tradition !
Som ni förstår har julefriden infunnit sig hos Strandskatan !

Jag hoppas att ni som ibland läser mina rader får en alldeles underbar helg !


Kram på er alla och en riktigt
GOD JUL !

måndag 22 december 2008

Städa eller handla - det är frågan !

Två dagar kvar till julafton och jag sitter här - med datorn i knät !
Ingen julstress här inte !
Egentligen känner jag mig som en åskådare till hela "spektaklet"!
Julklappsinköpen - det är inte så många - är klara !
Lite mat måste inhandlas . Det ekar i kylskåpet när jag öppnar dörren !
Inte så att jag på något sätt svälter - med lite fantasi kan man alltid vränga ihop något i matväg ur frysen !
Jag har helt enkelt inte haft lust att åka till butiken !
Strandskatan ägnar sig enbart åt saker som hon verkligen vill göra !
Städa är heller inte en aktivitet som har stått högt på listan .
Det är två dagar kvar till jul och att städa lägenheten tar max två timmar !
Två dygn har ju fyrtioåtta timmar så städningen hinns med .
Pynta kan jag ju inte göra förrän jag har städat.
Om jag skulle ta mig i kragen och gå till återvinningscentralen med allt papper som har samlat sig ?
Det vore en god början !
Lägenheten kommer att kännas städad enbart genom den insatsen !
Efter det kan jag åka och handla det viktigaste - julskinka och Alladinask !

Så var det klarrrt !

torsdag 18 december 2008

Ugget

Jä vente hölles i har´t men här har väret vört nogge bedrövlit hele da´n .
De har vört så mörrt å styggt så en kunne näggu ente se bort te andre sijå vejen. De ular o tudar når vinn kommer västante .
Jä skulle ta mä söråver ida för jä tänkte höfsa te klöddet e grann men de ska jä sia atte de va näggu ente lätt i ett sönt ulianes vär .
Hön´t de nu va så kom jä både atter o fram .
Klöddet ble klöppt å jä kan´te sia aent än atte de gör gött me höfs på en gammel käring me !
Om jä nu bare måga unnå nogge i stövva me så kan jä halle mä siå.

onsdag 17 december 2008

Livslågan flämtar

Jag besökte moster E igår.
När jag kommer in på salen ser jag en liten, liten kvinna ligga i sängen.
Jag vet att det är moster E som ligger där ändå känner jag knappt igen henne trots att det inte är länge sedan jag såg henne senast.
Hennes tillstånd har försämrats mycket de senaste dagarna.
Hon sover eller rättare sagt hon befinner sig i någon sorts dvala. När jag säger hej till henne slår hon upp ögonen och säger : Nejmen, vad roligt att du kommer !
Sedan slumrar hon till igen . Hon är så trött !
För några dagar sedan var E på återbesök på NÄL för att kontrollera hur "stumpen" läker och fick då det nedslående beskedet att man vill amputera ytterligare en bit av benet.
Som om inte det vore nog så har hon fått sår som vätskar och smärtar även på den "friska" foten .
E är alldeles klar i sitt huvud och har mycket bestämt förklarat för läkarna att några fler operationer går hon inte med på.
Hon har i det närmaste slutat att både äta och dricka.
Under tiden jag är hos henne sätter en sköterska in ett vätskedropp så att hon inte skulle bli alldeles uttorkad.
Krafterna sinar mer och mer för varje dag och livslusten är borta ! Som det ser ut nu så orkar hon inte kämpa så länge till !
Jag sitter hos henne ett par timmar !
E sover det mesta och jag sitter tyst vid hennes säng.
Vi behöver inte prata för att förstå varandra .
Hoppet som vi hade - hoppet om att E skall få komma hem till sitt älskade Bullaren på julafton finns inte längre !

När jag lämnar E och går ut i decembermörkret igen är det med tungt hjärta .

måndag 15 december 2008

Tack, Ford !

Man skall inte tro att man får sova ostörd på mornarna här inte !
Det finns ingen karl som skall servas , inga barn som skall utfordras , ingen fyrfotavän som vill ut för att lyfta på benet och inget arbete som jag skall upp till !
Trots det - tror ni att jag får sova ifred på morgonen - när jag oftast sover som bäst ?
O, no !
I natt körde det s.a.s ihop sig lite grand med insomnandet - det finns mycket att fundera på - och klockan hann bli runt kl. tre innan hjärnkontoret stängde !
Något väckte mig igen redan vid femtiden !
När jag blir väckt så där fattar jag egentligen ingenting utan jag måste ligga och fundera en stund på vad det var som störde min sömn !
Inget misstänkt syns eller hörs och efter en halvtimma slumrar jag till igen .
Då sätter mobiltelefonen igång ! Meddelande - innan kl sex på morgonen ?
Måste vara viktigt !
Upp ur sängvärmen och rotar rätt på mobiltelefonen i handväskan - kan inte se vad det står - letar rätt på glasögonen och läser :
Din bil skall på verkstad den 2008-12-16 Brandt Fordon AB
Och det väcker dom mig för !
Den 16/12 - är det idag - nej, det är väl den 15/12 - eller ? !
Man blir ju alldeles förvirrad av sån´t här !
Det hade varit mycket bättre om meddelandet hade kommit i morgon eftersom jag kanske försover mig annars ! Jag skall ju vara där redan kl. 10:00 !
Men så omtänksamma som Ford är så skickar dom nog ett nytt meddelande i morgon och påminner om tiden !

söndag 14 december 2008

jag är en "hamster"

Jag har ett par svagheter - ja, jag har antagligen många - men de två som är mest framträdande - handväskor och skor !
Antalet väskor har med åren blivit ganska många och fyller nu en stor flyttback i förrådet.Det är nämligen så att jag får "separationsångest" av att skiljas från mina handväskor .
När jag hade flyttat till Göteborg i början på sextiotalet och fått min första lön - vad är det första jag gör - jo, jag köper en handväska ! En alldeles för dyr väska som fortfarande är lika fin !
Ibland lyfter jag fram backen och inventerar mina "reliker" - och . . . ja, ni förstår !
Den "första väskan" - den dyra - den som var med och "dansade" hundratals gånger på Kungsgillet, Rondo och Skanstull - jösses vad mycket roligt den har varit med om !
Den blå kuvertväskan med handskar till - den som jag hade till den rutiga dräkten med vit krage och blått skärp när jag var på Skepparholmen - kursgården där en av kursdeltagarna fick tag i "micken" i receptionen och väckte hela anläggningen kl. två på natten - " Dette är Norsk Rikskringkasting - over till Narvik !" Vilket liv det blev !
Den lilla röda med guldspännet som jag köpte i Stockholm tillsammans med de röda skorna - de jättesnygga skorna som skavde så att fötterna såg ut som två gigantiska vattenblåsor .
Den blommiga, den rutiga, den tvåfärgade, den naturfärgade - det är hur många som helst - mina älskade skinnväskor - alla har sin historia !
När jag gått igenom alla packar jag ner dem i flyttbacken igen !
Gamla vänner skiljs man inte ifrån - de skall vårdas och bevaras !
Skorna - jo dom dansade jag för det mesta slut på - jag har bara två par kvar - årgång 1965 !

Modet svek

Jag läste i Aftonbladet : Sexbrottslingar hängs ut med namn på nätet !
Nu riskerar sajtens upphovsmän fängelse !
Hmmm !
I förrgår mötte jag en man i butiken som dömts för sexuellt utnyttjande av en utvecklingsstörd "flicka" ! Blodtrycket stiger och ilskan håller på att kväva mig ! Jag känner en så´n vrede och är så äcklad av denne man och vad han har gjort ! Min hand knyts så hårt i fickan att knogarna vitnar ! Jag vill bara gå fram och placera knytnäven i nyllet på honom !
Visst hade jag säkert fått krypa i fängelse några dagar - men det hade det varit värt !
Jag hade viljan - men inte modet !

lördag 13 december 2008

Tänk om jag kunde

Jag ser på Faddergalan !
Jag ser - men vill inte inse !
Jag vet att - det är en verklighet som jag vägrar att förstå - hela mitt inre protesterar !
Jag vet att - det är verklighet för miljoner människor - sedan urminnes tider - varje minut - varje dygn - året runt - år efter år !
Jag vet att - under tiden som jag sitter här och knackar på datorn i skenet från adventsljusen - utsätts människor för saker som är så grymma att man inte ens skulle kunna visa det på TV !
Jag vet att - när TV:n släckts ner och bilderna på föräldralösa barn med sorgsna ögon och svullna, hungriga magar försvinner från näthinnan så faller hemskheterna snart i glömska igen !
Jag vet att - världen inte blir bättre av att jag sitter här och tänker på människans ondska och skäms över att jag har mat på bordet varje dag !

Tänk om jag kunde knäppa med fingrarna och - vips - skulle alla människor vara lyckliga !
Men då fick jag väl bli Gud först - och det lär ju inte hända !

C-J (igen)

Med risk före att vara tjatig när det gäller C-J - men av någon anledning har han ( när man tänker på det så här efteråt) roat modern många gånger !
Gossen var på treårskontroll !
Balansgång, hoppa på ett ben, syn och hörsel - allt fungerade perfekt !
Sist kom momentet att rita en figur .
Du C-J, kan du rita en gubbe ?
Nej !
Vadå nej , jag visste ju att han kunde rita en gubbe !
Jodå, försök ! Visst kan du rita en gubbe ?!

Neej - jag vill inte !
Men - jag kan rita en katt - och - jag kan sjunga "Josihanna" !!!

"Skitunge" !

torsdag 11 december 2008

Ibland händer det - men inte ofta

Igår var jag på utflykt ! Nej, det var inte "de gamlas utfärd" utan det var min väninna - en himla massa år yngre än jag - som ville ha ressällskap !
Det är kollossalt bra med vänner som sparkar igång mig ! Jag är nämligen oerhört svårstartad. Gäller inte enbart det där med att ta sig ur sängen på mornarna - nej - det är likadant med allt som skall göras - hela dagarna - alltid !
Jag är så himla trööög !
Men inte igår - för då gick det undan !
Ett par timmar efter det att jag vaknat (av telefonsamtal från väninnan) hade jag inte bara fått i mig kaffe, gjort mig i ordning och bäddat - nej jag hade transporterat mig tio mil - från barmark till vinterlandskap ! (Vänersnö - slår aldrig fel)
En stor prestation med mina mått mätt !
Väninnan bjöd på en smaskig buffe´ innan vi knallade runt i diverse julpyntade -julklappsladdade affärer !
Jag var lite egoistisk igår så jag inhandlade diverse "ansiktsförhöjande" produkter - till mig själv !
Står i kassan och har betalat när expediten säger : Vänta- vänta lite så skall jag gå in på lagret ! Du skall ju ha en liten julklapp !
Aha, det var min turdag !
Och den rara människan kommer tillbaka och ger mig en så´n där fin nescessär som innehåller en massa mysiga produkter av ett speciellt märke !

Såna expediter gillar Strandskatan !

onsdag 10 december 2008

Etsade minnen

30 november 1977 raset i Tuve - vänner i rasområdet - vad händer med dom - höggravid - klädd i brun velouroverall ( såg ut som Baloo i Djungelboken) - steker julköttbullar och springer mellan spisen och TV-n
11 september 2001 World Trade Center - hänger tvätt ute i trädgården när A ropar att något hänt i NY - försöker att nå C-J i Chicago - misslyckas då all telefontrafik till USA är blockerad - C-J ringer vid midnatt - "so far so good" men även Chicago är i chock och oron över vad som eventuellt kan komma att hända är stor - spaningsplan i luften hela tiden - downtown avspärrat och alla föreläsningar inställda på universitet - jag sitter som klistrad vid TV-n hela natten .
Att händelserna i sig sitter etsade i minnet är självklart - även om storleksordningen inte är den samma .
Men - att komma ihåg - steka köttbullar - hänga tvätt - för att inte tala om den där hemska overallen som smet åt som ett korvskinn över hela mig - det är ju helt vrickat !




http://www.vicke.be/index.html

tisdag 9 december 2008

Det har han fått äta upp !

Av barn och dårar får man höra sanningen !
När sanningen kommer från en ljuvlig liten treåring - då är det helt ok !
C-J var den som "väckte tuppen" i familjen ! Inga problem att få upp honom vid sextiden när vi skulle till arbetet - oftast var han färdig och påklädd innan jag fått i mig morgonkaffet.
En och annan liten konflikt kunde uppstå om han hade bestämt sig för att allt han skulle ha på sig skulle vara av samma kulör ! Strumpor, tröja, byxor - allt skulle vara rött ena dagen och blått nästa - man visste aldrig vilket ! Om "tvätterskan" hade kommit i otakt med färgerna låg hon riktigt risigt till !
Oftast avlöpte det hela väl och han stod klar för avgång och väntade in modern .
En morgon stod C-J bredvid mig när jag fixade till håret ! Jag kände att den lille mannen granskade mig mycket ingående !
Då kommer kommentaren : Mamma !!! Vad -du -är- fuuul !!!



Det kan man kalla kärlek ! Eller ?

måndag 8 december 2008

Julbal för länge sedan

C-J går på gymnasiet och den årliga julbalen skall gå av stapeln .
Vad passar bättre att vara klädd i när man går på bal om inte morfars snygga frack ?´
Det är svårt att få byxorna att sitta snyggt eftersom C-J´s och morfars midjemått inte är riktigt överensstämmande ! Det får bli en "Gunnar Sträng"- lösning - både livrem och hängslen !
Gossen är riktigt stilig när han ger sig iväg efter att ha fått moderns stränga förhållningsregler om vad som gäller - inte supa , inte slåss och akta dig för "dåliga fruntimmer " !
Vad mer kan man göra som moder till en "stilig ung man i frack " !
I tron att sonen säkerligen kommer att sköta sig kryper jag ner i sängen vid midnatt och somnar gott !
Ett par timmar senare väcks jag av att ytterdörren öppnas och sonen ropar glatt : Här kommer balens konung !
Nä, nu jäklar ! Jag öppnar inte ögonen - vill inte se - killen måste ju vara på "lyset" !
Jag hör att han kommer in i sovrummet och upprepar : Här kommer balens konung !
Försiktigt kikar jag fram under täcket och där står han - klädd i morfars frack - med en stor blomsterbukett i handen, en "guldmedalj" i blågult brett band hängande över bröstet - glad som en lärka !
Min son - Balens Konung - alldeles "alkoholfri" !
Jag som laddat för att ge sonen en rejäl avhyvling fick i stället gratulera till utmärkelsen och sedan kravla mig ur sängen och ta hand om hans vackra bkommor !

M.ILL.ION

Nu skall dom ut på vägarna igen - M.ILL.ION - killarna som täckte en vit fläck på min musikkarta för sju år sedan !
Jag garanterar att det kommer att svänga i :
10 Dec 2008 - Rock City - USTER/ZURICH (Switzerland)
11 Dec 2008 - TBA (Italy)
12 Dec 2008 - Sottotetto Sound Club (Bologna Rock City) - BOLOGNA (Italy)
13 Dec 2008 - Motorockas Xmas Festival - MOZZATE/COMO (Italy)
14 Dec 2008 - TBA (Italy)
31 Jan 2009 - Rock Over Munich Festival - MUNICH (Germany)
http://www.million.o.se/

BJ- käraste mågen -"take care " - julen står för dörren och kanske svärmor också
Ulrich - håll "pipan " i trim - den skall hålla länge - glögg värmer gott i strupen
Per - trumpinnar finns det gott om men bara en Per- glöm inte fast föda
Johan - fingrarna får inte "schnubbla" över tangenterna
Staffan - ny i gänget - men vad jag har hört ryktesvägen så platsar du perfekt
Kajsa - tjejen som skall ta hand om det här gänget - du har en stor , mycket viktig uppgift !

Lycka till där nere i Europa !

söndag 7 december 2008

Lycka är att ha en god hälsa och dåligt minne !

Jag lovade mig själv att aldrig bli bitter ! Brukar hålla vad jag lovar - men - Jo, jag erkänner - ibland är jag bitter - inte ofta - men det händer !
Mest är jag arg- arg på mig själv över att jag har låtit andra människor "styra" mitt liv - att jag inte av egen kraft har sett möjligheterna !
Jag fick ofta höra "Du skall inte tro att du är så jädra duktig !!"
Duktig blev till slut ett mycket negativt ord ! Erkännes - jag är en enveten rackare som måste försöka att klara av och lösa problem - misslyckas jag - ok, så har jag i alla fall försökt !
Problem har det funnits i massor- och "duktig" har jag varit - jädrans, vad jag har "löst" !
Jag undrar hur mycket människorna i mitt liv har påverkat mig ?
Hur normalt är det att köpa "dysterböcker" som "Är du gift med en psykopat", "Lättskötta och följsamma" , "Mamma till sin mamma "och "Hvordan finne drömmemannen og sen bli kvitt ham når man inser tabben" ?
Den sista boken är en gåva av mina vänner . Massor av sjuk humor - gillas - den borde jag ha läst i unga år !

Lycka är att ha en god hälsa och dåligt minne !
Ingrid Bergman
Min fysiska hälsa är riktigt bra och minnet - ja, det kanske kan diskuteras - men om det är som Ingrid Bergman säger - då är jag inte bitter - jag är lycklig !

torsdag 4 december 2008

Prinsesstårta

Har haft ett allvarligt samtal med min pappa idag !
Gick till kyrkogården med vita rosor och förklarade för honom att jag är uppriktigt besviken på honom ! Idag skulle han ju ha bjudit mig på hummer och champagne och tårta med nittio ljus i !
Det är faktiskt inte rättvist att gå och dö när man är sextiotvå - tänk vad många födelsedagar vi har missat redan !
Jag tror att pappa uppriktigt beklagade detsamma !
För att fira på något sätt gick jag och köpte en tårta som jag sedan halkade ( jädrans vad halt det var/är ) iväg till ett namnsdagsbarn med !

Firas skulle det - med en ( i brist på annat) frusen prinsesstårta - den 4/12 2008 - dagens namn är Barbro !

Jag vill vinna Bellio Star ekotofflor - till Ida

Jag brukar läsa http://mammabeckas.blogg.se/ då och då ! Ärligt talat - hur orkar hon med allt - 18 år ! Tre små - alldeles ljuvliga knattar - som säkerligen - precis som alla andra barn- kräver massor av tid och kraft !
Det finns sannerligen ungdomar med krut i - därmed inte sagt att alla borde skaffa barn och bilda familj i så unga år - absolut inte ! Vissa är mogna den uppgift dom tilldelats - andra inte -men nog verkar det som om just den här familjen kan se ljust på framtiden !

Ja, du min vän R-M - mormor till lilla Ida - borde vi inte vinna den tävling som finns på "mammabeckas" sida idag ? (Om inte - får mormor fram med plånboken igen - eller sticka raggsockar!)

onsdag 3 december 2008

Jul å de där

Vad är advent ?
Varför firar vi jul ?
Jag ger mig sjutton på att om vi ställer frågorna till barnen i en skolklass så är det nästan ingen som kan svaren !
Vi plockar fram en massa pynt och symboler som en unge idag inte begriper ett enda dugg utav.
Advent ? Vadå - advent ? Ja, det är väl då morsan börjar fara runt som en skållad råtta och plockar fram en massa lyktor o ljus för att det är så himla mörkt o trist !
Jul ? Det är då mamma , efter att ha stressat runt i flera veckor, somnar i soffan till Kalle Anka ! Det är då det finns så himla mycket mat hemma att hälften hade varit nog och man får ta i undre lagret i Alladin-asken . Det är då man får en massa paket- mobiltelefon, dator eller platt-Tv till egna rummet. Men - vadå varför ?
Föräldrarna köper en massa dyra julklappar - julklappar köpta för pengar som inte finns - men det finns ju ett ord på sju bokstäver "kredit" , julklappar som används en kort stund och sedan ligger bortglömda i ett hörn !
Något har gått snett -och inte är det barnens fel !

( förresten - sju bokstäver till kredit ??? Hmm !)

tisdag 2 december 2008

Wood Monkey

Jag föddes i apans år: Talför, charmig, social, klurig
Mitt element är trä: Solid, omtänksam, generös

Apor är nyckfulla genier med brilliant förmåga att enkelt lösa problem som kommer lyckas i nästan vilket yrke som helst, särskilt finansiella och storskaliga arbeten. Dock blir de lätt tveksamma och förvirrade. Trots att de har en längtan efter kunskap och saknar sällan ord är det få som tar dem allvar. Deras charm, goda lycka och snabba tanke kommer slutligen att vara det man kan lita på.

Yess - jag visste det ! Jag är en Wood Monkey !
Ha, ha - kan det bli bättre (man måste ju inte läsa det finstilta) !!!

Rödhake

Jag har en altan utanför min lilla bostad.
Det hade varit trevligt att ha ett fågelbord där ute men eftersom man inte skall mata fåglar i ett hyreshusområde så har jag inget som lockar hit de små liven.
Trots avsaknad på mat har det de senaste dagarna kommit en enda liten fågel - en rödhake !
Den sätter sig på planket som finns mellan min grannes och min altan och tittar in genom mitt fönster.
En enda fågel - och jag tror att det är densamma som kommer varje dag !
Är det fel av mig att tro att den (någon) försöker säga mig något ?
Hur som helst så gör den mig glad och det kan nog hända att jag smyger ut och ger den "lite godis" !

måndag 1 december 2008

"Raggarprästen"

Hösten 1981 skulle äldste sonen E börja sin konfirmationsundervisning .
Jag hade valt att låta E konfirmeras i den församling som mina föräldrar bodde och där en god vän till familjen tjänstgjorde som präst .
"Raggarprästen" Staffan Edquist - en mycket speciell - alldeles fantastisk människa som inte skydde varken Gud elle faen .Han rökte som en skorsten och några hastighetsbegränsningar vid bilkörning kände han inte till. En gång i veckan besökte han fångarna på Härlanda fängelse och färden dit och hem brukade s.a.s. "gå undan" ! E fick följa med på en sådan resa och han erkände efteråt : Det gick fort, mamma ! Väldigt fort !
Vid ett tillfälle resulterade "pastorns " framfart i att han hamnade ute på ett gärde vid Kville kyrka. Enligt Staffan själv - det gick på Guds försyn !
När de blivande konfirmanderna skulle skrivas in var ungdomar och föräldrar samlade i församlingshemmet. Staffan hälsade ungdomarna välkomna till konfirmationsundervisningen och talade om vad som skulle ske de närmaste månaderna och vad han förväntade sig av "småkrafset".
Och det skall ni veta - att sköter ni er inte - då reser det sig två meter präst och sträcker ut en och en halv meter arm - sen smäller det !
Jo,jo - han visste hur ungdomar skulle tas och Staffan kallades inte Raggarpräst för inte !
Ungarna älskade denne tvåmeters-präst och deras konfirmationstid blev något långt utöver det vanliga !

Tidsbegrepp- vad är det ?

Jag talade med barnbarnets mamma i telefonen idag.
W hade haft mycket att berätta om de tjugofyra timmar hon tillbringat hos farmor .
Vet du - jag vaknade så tidigt å farmor hon bara sov o sov å ville inte vakna förrän jag blev hungrig !
Å du - vet du - första veckan fick jag köttfärssås o makaroner - å andra veckan fick jag köttfärssås o makaroner - min favoriträtt !

Herregud - tänk om hon drar den historien på fritids idag !

söndag 30 november 2008

Jag saknar min pappa !

I julhälsningen från pastoratet Jul och Nyår 1981-1982 :

Vi skall alla minnas Sunes kunnighet och försynthet samt goda vilja. När åsikterna började divergera hade han alltid ett genomtänkt konstruktivt förslag, som länkade samman viljorna. Sune hade alltid något glädjande med sig redan när han stod i dörren. Den pigga blicken och leendet gjorde hans entré upplyftande. Det känns vemodigt och tomt att inte längre ha honom ibland oss. Han var en värdefull tillgång och ett föredöme för oss alla. Hans utpräglade medlarattityd kanske inte alltid gjorde honom till favorit bland de mera tuffa och hårdhänta, men detta gjorde honom så mycket mer respekterad och avhållen bland förståndets och omdömets människor.
Över hans minne och gärning går livets sol ner vid en klar och vacker horisont.
S Gustavsson

Min pappa - den omtänksamme, hjälpsamme, diplomatiske, godhjärtade - som så hastigt avled - alldeles för tidigt - av en hjärtinfarkt den 1 december 1981 - tre dagar före sin sextiotreårsdag.
Den 4/12 2008 skulle han ha fyllt nittio år !

lördag 29 november 2008

Bara farmor

Jag har yngsta barnbarnet på besök - W fem år !
Det är föräldrafritt s.a.s. och vi får umgås på tu man hand - bara W och jag !
Vi gjorde lite inköp efter att jag hade hämtat henne .
Du farmor, köttfärssås är gott ! Ja, för det är faktiskt min favoriträtt - köttfärssås och makaroner - och är det lök i så kan jag plocka ur den !
Å, du farmor ! Risifrutti med jordgubb- det är jättegott till frukost - kan vi köpa det !?
Jag har slutat dricka välling - nu dricker jag bara mjölk - kall mjölk - jag kan dricka det i vad som helst - flaska är ju bara för småbarn ! Åsså , du farmor - vi måste ha lördagsgodis - fast jag behöver nog inte så mycket - bara lite grand !
Vi köpte de varor som kunde tillfredsställa den unga damens önskemål och startade hemfärden.
I baksätet övades det på "Lusse lelle" hela vägen hem - tre mil !
Väl hemma tillagade och förtärde vi "favoriträtten ".
Med tända mysljus på bordet satt vi kvar länge och småpratade i skymningen .
W berättade om fritids och om vad hon gör där, vad hennes vänner heter , vi skrev ord som hon försökte läsa o.s.v.
Till slut frågade jag : W, vad skall du bli när du blir stor ?
Hon tittade på mig med sina stora ögon precis som om hon tyckte att det var en märklig fråga . Sedan kom svaret ; Jag skall bara bli Farmor !

Kan det ha varit nå´t i köttfärssåsen ?

fredag 28 november 2008

Crimplene (igen) !

Banklokal, soffa utan armstöd och soffbord - båda delarna i en höjd som lämpar sig för taxar !
Bredvid soffan står en hatthängare av golvmodell.
Jag sitter i kassan när Alma kommer in för att betala , som hon uttrycker det, " hushyran".
Alma är en stor, kraftig , äldre eller rättare sagt gammal kvinna -för dagen klädd i en klänning av det då moderna materialet -crimplene !
Hennes stora kroppshydda gör att den åtsmitande kreationen hakar upp sig över det omfångsrika "akterkastellet" vilket i sin tur gör att klänningen är kortare bak än fram. Den är egentligen för kort överallt - d.v.s. ovanför-knä-kort !
Solbränna är obefintlig på hennes kraftiga ben och till råga på allt har hon på sig något av det mest osexiga som finns till en för kort klänning - tunna - vita - knästrumpor !
Fötterna är utrustade med ett par rejäla vita skor - storlek jättestora !
Jag registrerar att Alma försvinner ur synfältet samtidigt som jag , efter bråkdelen av en sekund, ser att hatthängaren börjar rotera !
När jag reser mig upp, kassadisken är hög, för att se efter vad som händer får jag mitt livs syn !
Där sitter Alma - på golvet - bredvid soffan - med benen rakt ut över golvet - benen med dom osexiga strumporna och dom stora vita skorna !
"Åjamej, jä messa söffå !" säger hon - vilket ,fritt översatt, betyder ungefär "hoppsan jag råkade visst sätta mig bredvid soffan !"
Jag bryter ihop totalt av skratt medan min kollega lyckas hålla sina skrattmuskler under kontroll och springer runt disken för att hjälpa den stackars Alma upp från den något obekväma ställningen !
Har man sett bilder på hur det går till när man försöker hjälpa en val ut på djupt vatten igen efter att den "gått på grund" - då kan man föreställa sig vad som utspelar sig där på golvet framför kassadisken !
Mellan mina hopplösa försök att hålla mig för skratt hör jag hur kollegan frustar när hon försöker baxa upp damen från golvet.
Jag kan verkligen inte resa mig från stolen och hjälpa till p.g.a. att jag krampaktigt försöker undvika att skratta högt !
Det ser så oerhört dråpligt ut !
Som tur är för Alma - hon slår sig inte över huvud taget - och för mig - hon hör väldigt dåligt - trots att hon har hörapparat !
(Det är ju inte särskilt snällt att skratta åt en gammal tant som druttar i golvet )
Hon vältrar sig upp så småningom med hjälp av min kollega -betalar sin hyra och kliver ut genom dörrarna igen - klädd i blåblommig crimpleneklänning och vita knästrumpor !

40 år !

Jaha, just denna dag har jag varit mamma i fyrtio år !
Det är på barnen man märker att man själv blir gammal - sägs det !
Jag känner mig inte alls gammal egentligen - men fyrtio år - då kan man ju räkna ut med lilltån att jag är "till åren kommen" - eller ?
Då, för fyrtio år sedan, var (nästan) alla tanter "Tanter" när dom var i den ålder jag är nu - alla var klädda i korviga crimplene-klänningar, präktiga systerskor med bred klack och en liten shoppingkasse med "bönningen" i när dom skulle träffas och dricka 11-kaffe !
Tror ni att jag var på tapeten vid dessa kaffekalas ?
Jajemen ! I ett litet samhälle som vårt där alla känner alla "gottade sig tanterna" i mitt "öde"!
Att vara ensamstående med barn var, t.o.m. så långt fram som på sextio-talet , inte något som drabbade "fina flickor"! Man hamnade i "olycka" - nå´t så vansinnigt dumt uttryck !
Men jag var ju "trolovad" när "olyckan hände" och dessutom hade jag i princip blivit övergiven vid altaret - därmed ursäktad !
Detta stöttes och blöttes mellan tuggorna på "tantmötena" !
Summering:
1. Jag avskyr sladdertackor !
2. Tantvarning på crimpleneklänning och "rejäla skor " !
3. "Olyckan" var/är den vackraste, mest godhjärtade underbara människa man kan tänka sig !

Tack till "hans dagars upphov" för att han gav mig denna underbara gåva för fyrtio år sedan !

torsdag 27 november 2008

What a night !

I natt har naturkrafterna gjort sitt yttersta för att hålla mig vaken !
Vinden har vrålat fram med en kraft som om den ville förgöra allt i sin väg !
Varför kan inte båtägarna masta av sina fartyg ? Jo, jag måste kalla de upplagda båtarna så - här handlar det inte om några ekor med sprisegel nämligen !
Ånej, det handlar inte om båtar för ett par hundra tusen kronor heller utan snarare om båtar för miljonbelopp vilket får mig att tro att ägarna talar norska och bor långt härifrån så dom störs ju inte när vinden tar tag i tackel och tåg och masterna låter som ett signalhorn på en ångbåt !
Som det har tutat i natt !
Som om inte det var nog - grannarna på andra våningen har fortfarande vindskydd uppsatta på balkongerna !
Rejäla vindskydd av kraftig markisväv, med fina öglor för fastsättning - med spännband !!
Förbaskade spännband som inte håller när vinden tar tag - det ligger trasiga spännband över hela altanen efter varje storm !
Varför i hela friden har man ett vindskydd uppe på vintern - ta ner skiten och sätt upp igen när vårsolen tittar fram !!
Markisväv som hela tiden slår emot balkongräcket - jag lovar att det låter !

Är det någon som vet var positiva klubben har sammanträde ??

tisdag 25 november 2008

Vårda mig !

Mitt hår har blivit tjockare - jo, det sa faktiskt en person till mig idag när jag var ute på samhället ! Ha, ha- det var ju positivt .
Håret har blivit grått - jag trivs med kulören men det ser ut som "svinto" och behöver verkligen klippas - kanske skulle beställa tid hos frissan ?!
Missköter mina naglar - jösses vad dom är långa - måste köpa nya filar !
Fotvård - har jag totalt glömt bort - fötterna syns ju ändå inte långt där nere - men tänk vad dom får slita under en livstid - man skall vara rädd om fötter - det får bli ett fotbad !
Saknas i badrumsskåpet -ögonskugga, mascara, fuktighetskräm , solpuder m.m. - där spricker budgeten totalt - men det kan inte hjälpas - jag är trött på att få se en glåmig torsk när jag ser mig själv i spegeln !
I garderoben saknas det mesta - får offra några kronor på nå´t nytt - oj, nu blir det lite ebb i kassan - det ordnar sig -jag såg att det är 50% mellan 18-21 på torsd. i en bra butik - perfekt !
Gå ner två storlekar på kläderna - hade varit vansinnigt kul - men då skulle ju inga kläder gå på mig såvida jag inte bantar -och det tänker jag inte göra - nu när julen står för dörren !
Nej, det får bli den gamla vanliga storleken !
Förresten ett sån´t dumt uttryck: "Julen står för dörren !"
Hur skall nå´n komma in då ?

Lev väl ! I morgon är en ny dag !

Optimist

Upp med rullgardinen! Konstaterar att det finns en liten chans till solsken och att det är vindstilla .
Dagen ser ut att bli ganska behaglig !
På andra sidan gatan -vad är det för en "tokfis" som har hissat segel på en stooor segelbåt som ligger upplagd på land !?
Vilken otur för den optimistiske seglaren att det är "blegg" idag !
Samtidigt - en så´n otrolig tur för mig - båten hade ju kunnat komma seglande rakt in i mina femtioen kvm !
Nej, den båten kommer inte långt och hade den seglat in här - jösses vad trångt det hade blivit !
Skall bli kul att se hur dom löser detta !

bilden lånad av :http://www.vicke.be/index.html

måndag 24 november 2008

Hummer o mareld

Ung charmig man, snabbgående båt, augustikväll !
Månen lyser över vattnet vid färden ut till ön.
Lägger till vid sjöboden och går upp till stugan som ligger ovanför skalbankarna.
Sätter oss i köket, äter världens godaste hummer, delar en flaska vitt vin
(sjutton vet om inte hummern hade tagits upp på olovlig tid och vinflaskan var hans mammas) !
Efter några timmar är hummern uppäten, vinflaskan tömd och världsproblemen lösta .
Vi vandrar ner till båten , kastar loss och i fyrtio knops fart kör vi in till fastlandet igen .
Marelden lyser i vattnet - det är som en självlysande väg där båten har forsat fram !
Jag hoppar iland vid kajen och vandrar hem genom samhället - det enda som hörs är måsarna .
Jag var tjugoett , han tjugofem - livet lekte !
http://www.vicke.be/index.html

Fotboja

I fredags kände jag att en Jägermeister hade varit en "lisa för kroppen "!
Eftersom mitt "barskåp" alltid har ett mycket litet sortiment fick jag göra ett besök på systembolaget.
När jag står i kassakön får jag höra ett , i mina öron, märkligt samtal .
En ung man som står bakom mig sträcker sig fram och tar en flaska vin från hyllan närmast kassan.
Jonglerar med den i luften samtidigt som han börjar prata med mannen som står framför mig .
Alkoholfritt, vet du !
Jaha ?!
Ja, du vet älsklingen hemma dricker inte alkohol just nu !
Inte det ?
Nej, hon går ju med fotboja vet du och då får hon inte dricka !
Jaså, gör hon det ! Hur länge skall hon gå med den då ?
Mitten av februari ! Min rättegång är inte förrän i januari - får vi se hur det går - ha, ha, ha !
Glad som en lärka jonglerar han vidare med sin alkoholfria flaska !
Jag som hade tänkt : Alkoholfritt ! Mysigt dom kanske väntar "smått" !
Så fruktansvärt dumt och enfaldigt av mig !
Världen är då bra märklig !

Livskvalitet

Jag klev inte ur sängen med rätt ben först idag ! Det är grått och kallt ute och nattens sömn har varit fylld av oroliga drömmar.
När jag går fram till fönstret för att dra upp rullgardinen faller mina ögon på en broschyr som ligger på bordet .
Sidan som ligger uppslagen är en beskrivning av hur fin kommun jag bor i och är väl tänkt att locka fler människor att bosätta sig här eller besöka som turist .
När jag läser texten är det en direkt uppmaning till mig att vara lite mera positiv - någon vill säga mig något !
Så här står det :
Hur luktar livskvalitet ? Vilken färg har lycka ?
Hur låter harmoni, hur smakar kärlek och hur känns en bra tillvaro mot huden ?
Kanske luktar det av salta vindar. Har samma färg som havet en stilla kväll i augusti. Har samma ton som vågen när den slår mot land. Smakar som vildhallon och känns som en slät, solvarm klippa mot huden .
Allt det där stämmer -jag bor i förstugan till "paradiset" - men - att det skall vara så himla svårt att uppskatta det i november !
Tid för eftertanke !!

söndag 23 november 2008

Ärendet nerlagt !

I höstas var A i Stockholm på uppdrag av det företag som hon arbetar för .
Möte på e.m och middag på en restaurang på kvällen.
Vid 24-tiden ringer hon mig !
Vad skönt att du ringer ! Var är du nu ?
Jag är tillbaka på hotellet - men det är väl typiskt mig att råka ut för saker !
Vad har hänt då ?
Jag hamnade mitt i ett gängbråk på Olof Palmes Gata och blev nersprungen ! Polisbilar, piketer och ambulanser kom från alla håll - ett himla liv !
Nu börjar mitt hjärta slå snabbt och hårt ! Jag hör på A´s röst att hon är uppskakad.
Hur gick det med dig då ? Är du skadad ?
Nja, mina nya stövlar är förstörda, jag är lite mörbultad- öm på hakan och har slagit i höften när jag ramlade ut i gatan !
Vad sa polisen - hjälpte dom dig ?
Nej, dom såg mig inte - jag låg ju ute i gatan- dom hade fullt upp med att jaga bråkstakarna ! Jag ville bara därifrån så jag gick tillbaka till restaurangen och tog en taxi till hotellet .
Kanske naivt att tro att man skall kunna gå tryggt de trehundra meter som var avståndet mellan restaurangen och hotellet - men vad är väl en så kort sträcka för en tjej från "territoriet" !
Fullt med poliser och ingen ser henne !
Jag uppmanar A att kontakta polisen - vilket hon också gör. Taxi till polisstationen på Kungsholmen där en rapport skrivs om ärendet - klassas som offentlig misshandel !
03:00 är hon tillbaka på hotellet - trött, lite chockad - men ändå - hon hade klarat sig undan med ömmande kroppsdelar och trasiga stövlar !
För några dagar sedan : Ärendet nerlagt !!

lördag 22 november 2008

All-läsare

Bloggläsande och bloggande skapar nå´n sorts beroende !
Jag läser om lyckliga människor, olyckliga människor, vardagsliv, föräldrars kamp i tillvaron när dom har fått ett barn med handikapp , humoristiska bloggar, inredningsbloggar o.s.v , o.s.v.
De flesta med de allra mest underbara bilder !
( nu var det den där kameran som jag saknar då !!)
Kommentarerna till inläggen är ibland alldeles "sanslösa" och jag undrar - vore det kanske bättre att inte säga nå´t !?
( jag har bara fått mysiga kommentarer skall tilläggas- tack för dom !)
Tycker de som läser mina kommentarer likadant - att jag borde tiga - hoppas inte det !
Det egna bloggandet då ?
Alldeles meningslös läsning för de flesta - men för min egen del så finner jag ett nöje i att plita ner mina tankar och se dom formas till ord på "skärmen" !
Så därför fortsätter jag väl mitt "plitande" - för mitt eget höga nöjes skull

Var är hon ?

Mamma skulle var fin när hon "mötte Sankte Per " . Jag bestämde att hon skulle ha på sig en klänning som hon själv hade sytt och använt vid ett alldeles speciellt tillfälle - soarén på Operan i Stockholm kvällen före kungabröllopet .
Pappa var kommunfullmäktigeordförande och som sådan därmed inbjuden , tillsammans med mamma, till festligheterna. Mamma var inte särskilt intresserad av "såna där stora tillställningar" men sydde i alla fall en riktigt fin klänning lämpad för tillället.
Klänningen fanns fortfarande kvar i garderoben och jag bad begravningsentrepenören att ta med den när han skulle hämta mamma på sjukhuset.
Efter några timmar ringer han : Jag vet inte hur jag skall säga det här - men sade du inte att Helga finns i Strömstad ?
Jovisst, är hon i Strömstad !
Nej, hon finns inte där !
Vad, säger du ? Är hon på rymmen nu igen !
Att inte begravningsentrepenören , som jag f.ö. känner ganska väl, ramlade av stolen !
Du är då omöjlig ! Vilken tur att du tog det så här ! Jag var verkligen orolig över hur du skulle reagera men var ju ändå tvungen att höra med dig- för säkerhets skull !
Vi får kolla igen !
Visst fanns mamma Helga på bårhuset på Strömtads sjukhus och hon fick på sig sin fina klänning !
Någon hade "slarvat bort" henne genom att inte se till att alla papper blivit ordentligt registrerade !
Eller kanske var det ett av mammas små hyss ?!

1995 06 28

1995 06 28
Jag får ett samtal från vårdcentralen vid middagstid : Helga är här och hon mår väldigt dåligt ! Kan du komma ?
Rusar ut från jobbet och cyklar snabbt mot vårdcentralen. När jag kommer till brandstationen ser jag att ambulansen är klar för utryckning.
Skall ni till vårdcentralen ? Jag tror att det är min mamma som ni skall hämta !
Visst ! Hoppa in !
Mamma ligger i akutrummet med en massa personal runt sig .
Hej mamma, nu är jag här och jag skall inte lämna dig ! Har du ont ?
Hon tittar på mig och nickar : Ja !
Det är det sista ordet jag hör henne säga !
Hon får smärtstillande och ambulansen kör i ilfart till sjukhuset.
Mamma har fått en stor hjärtinfarkt !
Jag inser att det är allvarligt - men tar ändå inte in att mamma kanske skall dö !
Pratar med henne om allt och ingenting .
Hon ligger så stilla och lugnt och jag förväntar mig att hon snart skall vakna igen !
Efter c:a sex timmar känner jag att hennes ben är kalla så jag tar en handkräm och masserar henne. Fortfarande förstår jag inte att livet håller på att lämna henne !
När klockan är 18:45 kommer ett par sköterskor in !
Nu har Helga legat i samma ställning i flera timmar ! Om du går ut och tar en kopp kaffe i dagrummet så skall vi pyssla om henne under tiden !
Jag hinner bara gå runt hennes säng för att lämna rummet när hon tar tre djupa andetag -de allra sista !
Mamma är död.
Jag tror att hon hade hört mig hela tiden och att hon blev orolig av att jag skulle lämna rummet - om så bara för en liten stund !
Jag hade ju lovat att inte lämna henne !

fredag 21 november 2008

Helga

Kvinnonamnet Helga är en feminin form av Helge som betyder helig, lyckosam eller eventuellt vigd åt gudarna !
Varje år så länge mamma Helga fanns med oss så firade vi "hennes dag" med kaffekalas hemma i köket !
Inte för att hon var varken helig eller vigd åt gudarna utan enbart för att hon var den hon var .
En riktigt härlig mamma och mormor - en glädjespridare som hade lätt till skratt, hittade på busstreck och som ofta kom med roliga kommentarer !
Jag får nog "ta en kopp" och fira Helga - det är ju dumt att frångå traditioner och så länge man minns älskade människor så finns dom !
http://www.vicke.be/index.html

torsdag 20 november 2008

Reklam

Hur lyckades köpmän förr i världen sälja sina produkter utan all den reklam som vi nuförtiden matas med dagligen ?
Kanske var det så att människor handlade vad man verkligen behövde och inte mera än vad man hade pengar till !
Jag tycker att det är lite roligt att bläddra igenom reklambladen när dom kommer i brevlådan.
Konstaterar snabbt hur mycket det är som jag inte behöver och bär sedan snällt all reklamen till återvinningsstationen.
Jisses, vad mycket papper det blir ! Okej, jag kan undanbe mig reklam i brevlådan - men vad skulle det bli om alla gjorde det ?!
Arbetslöshet för alla "reklamnissar" kanske - och fick affärerna sälja nå´t då ?
Så är det all reklamen på TV:n !
Den kan jag inte bli av med ! Jo, det kan jag ju om jag slutar se på TV -och det tänker jag inte göra !
När man är ensam så är faktiskt TV:n ett sällskap - tro´t eller ej !
Jag ser samma reklam om och om igen och ofta tänker jag efteråt : Vad sjutton var det dom gjorde reklam för egentligen ?
Men - Iprén-mannen känner jag igen ! Fast honom har jag ju sett flera gånger - varje kväll -i flera år !

onsdag 19 november 2008

Tystnad

Det brukar oftast var ett störande ljud som får mig att slå upp ögonen på mornarna .
I morse var det tystnaden som väckte mig !
Låg kvar och lyssnade en stund - inte ett enda ljud hördes !
Aha, kanske strömmen har gått - nej, sänglampan lyser !
Upp ur sänghalmen och kollar - fläktsystemet - fungerar, kyl o frys - fungerar !
Har jag tappat hörseln ? Sätter på TV:n - inga problem - jag hör ljudet !
Ändå är det märkligt tyst !
Får väl passa på och njuta - det kan ju vara lugnet före stormen ( igen ) !

tisdag 18 november 2008

Adam

Idag tänder jag ett ljus för lille Adam !
Född 1997 11 18 - Död 2001 03 11

Farmor bär dig i sitt hjärta .





måndag 17 november 2008

Opel Kadett

I morse var temperaturen under nollpunkten när jag drog upp rullgardinen. Solen sken från en klarblå, himmel och stormen hade lagt sig. Det var en underbar morgon ! Ändå tyckte jag att det var skönt att slippa gå ut och skrapa bilrutor.
Bilar och vinter är en kombination som jag inte gillar !
Opel Kadett och vinter är absolut inte i min smak !
Jag var för några år sedan ägare till en riktigt skruttig sådan - vi var verkligen aldrig riktigt överens .
Det fanns motorvärmaruttag på min parkeringsplats på jobbet - men - tyvärr ingen motorvärmare på "skruttbilen " .
För att slippa stå ute efter jobbet och skrapa is brukade jag täcka framrutan med en skotskrutig pläd och för att få den att ligga kvar klämde jag fast den i framdörrarna.
Vad gjorde jag när dörrarna frös fast och pläden satt där !
Orden som uttalades lämpar sig inte i tryck och även om det var kallt så kände jag det inte !
Jag slet upp ena dörren, den andra satt stenhårt fast, vevade ner fönstret på passagerarsidan , knycklade ihop den stelfrusna skotskrutiga pläden, stor och stel som ett isflak på Nordpolen, så gott det gick och tryckte in den genom den öppnade rutan !
Sedan körde jag genom samhället som en "byfåne" rattande en "igloo klädd i skotskrutig pläd" !
Bilrackarn hade inte tinat upp morgonen efter heller så för att ta mig till arbetet fick jag köra genom samhället en gång till - i min (skit-) Opel och min skotskrutiga pläd ut genom rutan .
Grabbarna på lagret hade väldigt roligt när jag körde in på gården.
Skratta åt eländet - det gjorde ingen ostraffat - dom fick låta min bil stå och tina upp i sitt varmgarage hela dagen !
Aldrig mera en Opel Kadett och aldrig mera en skotskrutig pläd på framrutan !

söndag 16 november 2008

Neej !

Igår kväll ringde en av mina vänner (som f.ö. var en av dom som åt middag hos mig i förrgår ) och bad mig följa med till veterinären med familjens hund .
Samtidigt tackade han för senast och undrade (med "middagsäventyren" i gott minne och glimten i ögat) om dagen förflutit utan incidenter .
"Jajemen, här är lugnt - inte ett enda "troll" i sikte !"
Veterinärbesöket var akut så efter samtalet gick jag direkt ut i hallen för att ta på mig ytterkläderna och ge mig iväg.
Vad tror ni händer när jag tar ner skorna från skohyllan ?
Skohylleskrället rasar ihop och ligger som ett pussel i en hög på golvet tillsammans med diverse skor !
Av "säkerhetsskäl" skall jag ligga lågt idag - eventuellt ägna mig åt att pussla ihop skohyllan !

lördag 15 november 2008

"Troll"

Skulle bjuda ett par mycket goda vänner på middag igår .
En enkel måltid bestående av fläskytterfilé, potatis, grönsaker och naturligtvis en gräddig sås.
Lätt som en plätt !
Icke sa Nicke - allt gick fel !
Jag tror att jag hade fått "troll" i köket !
Buljongen skvatt ut över spisen, såsen kokade över (dessutom var den för salt) , glömde sätta på plattan till grönsakerna - jag torkade spisen, golvet och bänken - gång på gång !
Det gick åt maaaassor av hushållspapper !
Till slut var jag tvungen att skratta åt mig själv - nu kan väl ändå inget mera gå fel !
Trodde jag - då lossnade den böjbara strilen till vattenkranen och det sprutade vatten över hela mig !
Min vita blus var full med "skvätt" av sås och buljong och nu var den dessutom genomblöt !
Middagen blev trots allt klar i tid och jag hann byta till torra och rena kläder innan mina vänner kom !
Det första dom fick göra var att laga "strilen" !
Slutet gott allting gott !

torsdag 13 november 2008

Frisering

Tog med mig en av mina väninnor till E idag.
E satt i sin rullstol och åt middag när vi kom - grönsakssoppa till förrätt och blåbärspaj med vaniljsås till dessert ! Vi satt och pratade under tiden som hon åt och det mesta av maten slank ner !! Bara det att hon fick i sig lite näring kändes bra !
Personalen hade också sett till att hon fick näringstillskott ! (det hjälper att vara lite tjatig)
Det hade t.o.m kommit en fungerande glödlampa i lampan över sängen !
Min väninna som är damfrisörska hade med "sin akutväska" innehållande sax, kam, hårfön m.m .
E skulle friseras !
Det var en helt ny , väldigt nöjd, moster E som tittade sig i spegeln efter klippningen !
Innan vi gick därifrån fick hon hjälp att lägga sig för att vila en stund .
"Kan jag få en kudde att lägga under nacken så att jag inte förstör frisyren !"
Tänk att så lite kan göra så mycket !

onsdag 12 november 2008

Upprörd !!

Moster E vistas sedan ett par veckor på en korttids rehabiliteringsavdelning på Rosenhäll.
Jag har tidigare berättat om att det inte finns möjlighet att ha telefon vid sängarna på avdelningen .
Men det finns fler brister !
Att förlora ett ben och bli sittande i rullstol är riktigt sorgligt och när man kommer till en rehab avdelning för att lära sig leva med sitt handikapp så behöver man allt det stöd och all den uppmuntran som går att uppbringa !
Det rum som moster E delar med ytterligare en patient är så trångt att rullstolen inte ens går att vända inne i rummet !
Mellan sängarna hänger ett "slokande plastdraperi" ut från väggen !
Inte mycket till " ljuddämpning" när man har en orolig rumskamrat !
I natt fick E inte en enda minuts sömn !
Glödlampan i lampan över sängen är trasig och har, trots påstötningar till personalen , inte lagats efter tre dagar !
Matlusten är obefintlig och personalen påtalar att E måste försöka äta ! Men hon kan inte få ner maten - kan bero på alla mediciner och kanske också på hennes hemlängtan ! Näringstillskott kanske hade varit befogat ?!! Nej, det måste man be om !!!
Är det vård eller är det förvaring av en gammal människa !
Klockan tjugo säger personalen godnatt !
Idag vid vårdplaneringen bestämdes att E (troligen) skall få åka hem om ett par veckor.
Hon är färdigvårdad och skall klara sig med tillsyn och hjälp i hemmet !

Nu känns det tryggt

Fick ett reklam/informationsblad från NU-Sjukvården i brevlådan idag.
Är jag osäker på om jag har en medicinsk eller kirurgisk åkomma skall jag ringa sjukvårdsrådgivningen innan jag ger mig iväg så att jag inte åker till fel sjukhus !
Nej det hade ju varit väldigt dumt ! Köra tio mil och sedan få vända och köra tre mil tillbaka !
Eller om jag åker sju mil och sätter mig på akuten i tio timmar och det sedan visar sig att jag borde ha kört tre mil till ! Bäst att göra som dom säger och ringa före avfärd !
Behöver jag åka in i ambulans så vet ambulanspersonalen vart dom skall köra !
Jaa, så underbart ! Känns tryggt att veta !
Har jag råkat komma till fel sjukhus så tar medarbetarna vid sjukhusen hand om mig och hjälper mig till rätt ställe !
Tänk ändå - vilken service !
Kanske bäst att ta ambulanstransport om jag blir krasslig- dom vet ju alla fall vart dom skall köra !
Det bästa vore naturligtvis om jag kan hålla mig frisk !
Jag vill ju inte vara till för mycket besvär !

tisdag 11 november 2008

En vän

När A var liten lekte hon inte med dockor - hon lekte med hästar ! De dockor hon hade kunde möjligen få vara med i leken som ryttare på alla hästarna.
När A var sju år fick hon börja rida på en ridskola .
Själv hade jag aldrig suttit på en hästrygg eller ens klappat en häst så nerverna låg på utsidan varje gång min lilla tös satt upp på hästryggen . Jag fick verkligen bita ihop . Så småningom lärde jag mig att umgås med dessa stora djur och vågade till slut både mocka och rykta . Men rida - nej ! ( A tyckte att jag var jättefjollig)
Efter några år fick A erbjudande av en god vän som bodde på en gård i närheten att ta hand om och motionsrida hennes häst- Prim.
Det blev många eftermiddagar och kvällar som tillbringades i det gamla stallet hos Prim.
Han blev en riktig vän .




Prim hade, förutom A, ytterligare en vän - en åsna -som han absolut inte kunde vara utan. En gammal "raggsocka" som hette Pebbles !
Deras relation var verkligen vänskap i ordets rätta bemärkelse och ömsesidig sådan ! När A red iväg på Prim och Pebbles blev lämnad ensam fick hon ställas in i stallet för att inte rymma och hon skriade som den åsna hon var !
Om Pebbles var på rymmen från hagen , vilket hände då och då, blev Prim alldeles olycklig -
sprang fram och tillbaka innanför stängslet , frustade och gnäggade till dess någon ledde hem hans vän igen !



Har man en riktig vän - om så bara en enda - så är man aldrig ensam !

måndag 10 november 2008

Upp ur mörkret

Den första veckan som jag var inlagd på sjukhuset, efter min kollaps, är dold i dimma.
Jag minns att jag kom upp på en avdelning, bjöds på torsk med citronsås (som jag inte klarade att äta) - sedan är det tomt - finns inte en enda minnesbild förrän en vecka senare.
Dom som såg mig under den veckan berättade efteråt att jag grät oupphörligt hela tiden - fördämningen hade brustit !
Jag fick psykofarmaka i kilovis - saroten, tegretol, mallorol, nosinan, stesolid-jag kommer inte ihåg alla sorter ! Det var i alla fall minst trettio tabletter om dagen !
Utöver medicinerna provocerade läkarna mig vid våra samtal för att jag skulle visa känslor- vissa läkare var jag så arg på att jag skulle kunnat "gjort något riktigt dumt"!!!
När inte vare sig tabletter eller samtal hjälpte tog man till ett tyngre artilleri i form av sarotensprutor, insulinchocker och till sist - det tyngsta av allt - elchocker !
Hade jag varit vid mina sinnes fulla bruk s.a.s. så hade jag aldrig gått med på att gå igenom den
typen av behandling ! Aldrig !
Men just då var jag som en zombi ( undra på det förresten med alla dom medicinerna i kroppen )och jag brydde mig inte så mycket om vad dom gjorde med mig !
Ändå- jag ville leva - det var inte det som var problemet - men jag visste inte hur jag skulle hitta livet och orka leva det fullt ut !
Även om jag avskydde elchockerna ( och fortfarande skulle vilja ha ogjorda) så var det dom som till slut fick mig på fötter igen . Efter tio veckor fick jag lämna sjukhuset med alla mina tabletter och inte förrän sju månader senare var jag tillbaka i ganska normala gängor igen .

söndag 9 november 2008

Vara duktig

Livet är inte alltid rättvist och när man drabbas av något svårt vill man så gärna vara "duktig" . Mitt i det där svåra måste man tillåta sig att visa sorg , vrede, tårar - man måste få ur sig alla känslor .
Skrik, förbanna, släng nå´t hårt i väggen ! Det gjorde inte jag och det straffade sig !
För många, många år sedan - förlovad , gravid , bröllopet planerat och brudklänningen var nästan färdig.
Fem dagar före andra lysningssöndagen meddelade min fästman att han "backar ur" !
Chockad och förtvivlad tog jag "ensam" emot uppvaktande gäster på lysningssöndagen.
Kanske han skulle komma i alla fall - kanske skulle han ändra sig igen .
Måste vara duktig !
Alla som kom undrade naturligtvis var han var - men jag hade en bra förklaring och lyckades hålla masken .
Måste vara duktig !
Han kom inte - bröllopet blev inställt och ett par månader senare bröt han förlovningen .
Jag klarar detta - måste vara duktig - inte visa vad du känner - var stolt !
Vårt "kärleksbarn" föddes några månader senare och jag "var duktig" i nästan fem år !
Då orkade jag inte längre utan störtade rakt ner i ett mörkt hål !
Läkarna , som samlade ihop resterna av det vrak som kom in akut till sjukhuset, ansåg att jag burit på känslor - sorg- vrede- inom mig som borde kommit fram fem år tidigare .
Men jag hade ju bara försökt att vara duktig !

fredag 7 november 2008

Bakom lås och bom

Det hände ,inte alltför sällan , att jag arbetade över på kvällarna och ofta var jag totalt ensam i hela den stora byggnaden.
Vid månadsskiften och bokslut var jag ibland kvar när Securitas gick sin kvällsrunda vid 22-tiden.
Det var helt o.k. bara jag hade meddelat i förväg annars skulle byggnaden vara tom på personal efter kl. 18.00.
En kväll hade jag bestämt att gå hem i tid och kl. 17:55 stämplade jag ut -sprang ner för trapporna -tryckte på knappen för att öppna entrédörren - Tvärstopp ! Dörren var LÅST och det var bara vaktmästare och Securitas som hade nycklar !!
Vakten hade kommit alldeles för tidigt - låst och satt på larmet - utan att kolla att kontoren var tomma !
Jaha, där stod jag - ensam , inlåst på jobbet , samtidigt som jag visste att larmet gick direkt till polis, Securitas och vaktmästare !
Pinsamt - det var bara förnamnet !
När hela styrkan kom ångande för att "befria mig" kunde dom inte hålla sig för skratt !
"Kvinna fast på jobbet " - ha, ha, ha !
Det kunde jag bjuda på bara dom låste upp den där förbaskade dörren och släppte ut mig !
Mitt namn borde vara "fort och fel" eftersom jag ofta hittat på tokigheter ! Att tänka först och handla sedan - det är inte jag s.a.s. - men det var faktiskt inte mitt fel den här gången !

Timer

För flera år sedan, då jag fortfarande var aktiv i yrkeslivet, skulle jag åka till den del av företaget som fanns på den norska sidan - Halden.
Jag skulle kontrollera inventarierna på kontoret och uppdatera inventarieförteckningen med de förändringar som skett under året.
Nyinköp, skrotningar - allt verkade stämma - med ett undantag !
En faktura innehöll en post - sex timer !
Ingen kände igen att någon timer hade installerats - och fakturan innehöll sex sådana !
Var i hela friden fanns dom ?
Nåväl, de skulle väl komma fram så småningom !
Några dagar senare fick jag en "uppenbarelse" !!!
Herregud - fakturan var utskriven av ett norskt företag - det var norska !
Timer var inte alls timer - timer var timmar !!
Å, vad jag hade letat efter dom där sex timerne !

torsdag 6 november 2008

Cedric


Låt mig presentera Quarry´s Cedric !
En polare som delade mitt liv - (och min säng) i nästan fjorton år ! Sedan tre år tillbaka springer han på de "gröna ängarna" och jag saknar honom kollossalt !
Snacka om sängvärmare - men vintertid behövdes han verkligen ! När vedspis och kamin slocknade frampå natten och temperaturen i torpet kröp ner mot 12-15 grader ... brrrr !
Egentligen hade den "lille fulingen" , 25 kg och en massa päls, inte fått löfte om att ligga i min säng men han var smart nog att smyga dit efter att jag hade somnat .
Hur han bar sig åt ( jag sover tydligen hårt som en gris och barnen påstår att jag låter som en sådan också... hmmm -har jag aldrig hört ! ) så lyckades han också att manipulera bort mig från min kudde ! Varje morgon låg vi där - han och jag - som ett rart gammalt par !
Cedric , långhårig och belåten , med huvudet på kudden och jag lite mera tunnhårig, något stel i nacken , utan kudde, vid sidan om !
Jag skulle gärna sova utan kudde om jag bara hade fått ha min "polare" här !

onsdag 5 november 2008

Sears Tower

När man befinner sig på "gräsrotsnivå" önskar man ibland att det fanns något finurligt sätt att ta sig uppåt på skalan.
För några år sedan var jag på besök hos C-J och hans M i Chicago.
Nu såg jag min chans !
Fanns det inget annat sätt att ta sig upp på - då tar man hissen till nittiosjätte våningen i Sears Tower !
Att sitta där med en drink i handen och skåda ut över Vindarnas stad - helt fantastiskt, nästan overkligt !
Ja, det finns många sätt att ta sig upp här i världen !
Efter några dagar i landet i väster återvände jag till verkligheten på gräsrotsnivå -vilket egentligen kändes riktigt bra .
Det är trots allt tryggt att ha båda fötterna på jorden !

tisdag 4 november 2008

Utvecklingssamtal

För några år sedan blev det "modernt" och ett måste att ha utvecklingssamtal med anställda.
Låter ju fantastiskt bra - eller hur !
När man har varit på ett företag i nästan tjugofem år och utvecklats hela tiden - då skall man på utvecklingssamtal !?
Chefen, en kvinna i trettioårsåldern, ganska nyutexaminderad civilekonom, kallade mig till möte .
Samtalet inleddes av henne med orden : Du är ohjälpsam och ostrukturerad !
Hon sårade mig djupt !
Aldrig, aldrig någonsin har jag varit ohjälpsam vare sig på min arbetsplats eller privat !!
Jag talade med mina kollegor efter samtalet med chefen och ingen av dom hade någonsin upplevt mig som ohjälpsam !
När stressen och arbetsbördan blev övermäktig - jo, då kan jag erkänna att jag snurrade runt min egen axel .
Arbetsuppgifterna blev fler och fler , mer och mer kvalificerade, tidspressen större och större och övertidstimmarna alldeles för många - då var det inte lätt att vara strukturerad !
Men ohjälpsam - det var verkligen inte rättvist !
Vid samtal med VD:n för företaget några dagar senare bad han om ursäkt å sin kollegas vägnar med motiveringen att hon egentligen inte var "lämpad att ha personalansvar " !
Det är mänskligt att fela och gudomligt att förlåta !
Men sjutton vet om jag har kunnat förlåta henne !

måndag 3 november 2008

Husdjur

Tillbaka till torpet !
Som jag berättat tidigare så var mitt älskade torp ganska spartanskt.
Dock - det fanns toalettrum inomhus - innehållande både toalettstol, tvättfat och enkel dusch - tack ock lov !
Murstocken värmde upp utrymmet riktigt skönt när jag brassade på i kamin och vedspis på undervåningen.
På höstarna har "små grå fyrfotavänner" en viss förmåga att smita in för att dela bostad med oss människor.
En dag när jag satt på "tronen" fick jag besök av en av dessa "små vänner" ! Den hade smugit sig upp vid den varma sköna murstocken och kilade nu runt på golvet !
Tro mig - mina fötter flög snabbt upp i luften !
Musen insåg att den inte var ensam och tog sin tillflykt till utrymmet vid murstocken igen .
Här gällde det att handla snabbt !
Jag skyndade mig att avsluta min "sittning" !
En musfälla av bästa sort stod i förrådet mittemot badrummet - jag stack in handen i mörkret eftersom jag visste precis var musfällan stod .
Uuääää - det var redan en mus i fällan !

Tillhör Landstinget

Sonen C-J föddes för snart trettioett år sedan.
Som den skojare han alltid har varit och fortfarande är hittade han på "hyss" redan på KK.
Hans dagars upphov kom för att hämta hem oss och han hade med sig de fina kläder som den lille killen skulle vara klädd i när han gjorde entré ute i världen
Snygga, bruna ( det var ju sjuttiotal) velourbyxor och en randig tröja i orange, brunt och vitt !
C-J var riktigt fin i sina nya kläder som matchade hans svarta hår och stora pepparögon .
Som den charmör han var/är så skulle han säga hejdå till alla rara sköterskor på avdelningen.
Plötsligt såg han "lite ansträngd" ut och en omisskännlig doft spred sig i rummet !
C-J hade s.a.s. haft utgifter - En massa utgifter !!!
Hans fina kläder var inte lämpade för hemresa längre - absolut inte !
Åka sju mil med en "stinkbomb" i bilen var inte lockande alls.
Vad gör man ? Sköterskorna kom med det geniala förslaget att ge C-J några gamla plagg som de hade på avdelningen.
Lysande !
C-J fick en tröja och ett par byxor som var så urtvättade och så fransiga i kanterna att ingen annan ville använda dom längre
Vi kunde behålla kläderna . . . . eller kasta dom !
Så gjorde C-J resan ut i den stora världen, klädd som en liten trashank , med text på både tröja och byxbak :
Tillhör Landstinget !

söndag 2 november 2008

Ung, vacker o rik - not !

Ung- det var länge sedan - men är glad ändå !
Vacker- njaa, skulle väl vara på insidan då !
Rik - inte i kronor och ören - men livserfarenhet har jag gott om !
Ibland när jag ramlar in på bloggar känner jag mig som ett unikum !
Ofta handlar det om unga,vackra, välutbildade, shopande människor med snitsiga bloggar.
Bloggar som innehåller underbara bilder som är tagna med finfina digitalkameror !
Avundsjuk ? Jag ?
Naeee - men visst sjutton hade det varit kul att vara ung, rik, och vacker och ha en fin digitalkamera !

Ingen telefon på rummet

För några dagar sedan fick moster E lämna sjukhuset . Hon flyttades i stället till Rosenhäll för rehabilitering. Det var vemodigt att inte få åka hem men hon insåg naturligtvis att hon inte kan klara sig själv ännu .
Trots allt tyckte hon att hennes vistelse på sjukhuset hade varit bra - underbar personal, bra rum med telefon vid sängen och god mat.
Vi , som bor många mil ifrån sjukhuset och inte kan besöka henne så ofta, har kunnat ringa flera gånger om dagen. På det sättet har man kunnat fördriva tiden för henne och kanske muntra upp i den mån det går.
När hon kom till Rosenhäll förväntade vi oss att det skulle vara samma standard som på sjukhuset.
Personalen är säkert bra, maten likaså . . . men . . . det finns ingen telefon ! Hennes "livlina" och kontakt med alla oss som så gärna vill kunna tala med henne saknas ! Vi som har kunnat tala med henne halvtimmevis varje dag !
Jo, det finns en telefon . . . i korridoren !
Nu har hon fått en mobiltelefon som hon tycker är besvärlig att använda . Det är inte lätt att hantera sådana nymodigheter när man är nittioett år.
Hon är ledsen och längtar hem som aldrig förr !
Vantrivseln tar så mycket kraft att viljan att kämpa börjar sina .
Jag är säker på att hon hade mått bättre om hon hade haft en alldeles vanlig telefon vid sin säng !


En telefon - en så´n självklar sak år 2008 !

Vägval

Är allt förutbestämt , styr ödet eller kan man påverka sin situation genom att göra egna val ?
Hur hade mitt liv blivit om jag inte hade fått det där telefonsamtalet i maj 1968 , om jag inte lämnat Göteborg 1969, om jag inte "gått in i mörkret" 1973, om jag inte träffat x samma år och sedan levt med honom i tjugotvå år ?
Vad som hände 1968 kunde jag egentligen inte påverka och resultatet av den händelsen visade sig 1973 - det kunde jag inte göra så mycket åt !
Att jag lämnade Göteborg - där borde jag gjort ett annat val !
Åren med x ?????

Livet har givit mig tre fantastiska barn och jag älskar dom över allt på jorden !
Men - jag önskar att jag hade gjort fler "aktiva vägval " - både för min egen skull och framför allt för barnens !
Kanske hade livet blivit annorlunda då - men hade det blivit bättre ?!

lördag 1 november 2008

Var är ortsborna

Jag gick en promenad i det fina vädret idag. En svag, lite kylig,vind, solen lyste svagt och havet låg blankt som en spegel !
Kunde inte bli bättre !
Promenaden gick genom samhället och utmed havet. Många människor hade liksom jag lockats ut i det vackra vädret.
Att man inte känner igen folk man möter på sommaren är ju inte så märkligt - då mångdubblas invånarantalet i samhället - men nu när det är lågsäsong brukar man träffa en och annan gammal ortsbo.
Idag var alla som jag mötte från "ett annat land" !
Alla talade norska !

Hur var det . . . . blev inte Bohuslän svenskt vid freden i Roskilde 1658 !

fredag 31 oktober 2008

Svår fråga

Under en period för många år sedan var jag engagerad i kyrkans barnverksamhet.
Låter kanske lite märkligt eftersom jag numera har gått ur svenska kyrkan . Det är många olika faktorer som fått mig att ta det steget och har inte med min "barnatro" att göra.
Veckan innan Alla helgons dag hade barnen och jag talat om varför vi tänder ljus och smyckar gravarna just den helgen.
Efter gudstjänsten på Allhelgonahelgen , barnen hade varit med och sjungit, tog jag med mig dom till kyrkogården för att titta på alla ljus och gravsmyckningar.
En del av barnen , dom var mellan fyra och sex år gamla, hade mycket funderingar runt det här med döden. Jag fick många svåra frågor och försökte förklara så gott jag kunde och barnen verkade nöjda med de svar dom fick.
Men en liten kille kom med en riktigt klurig fråga : Du L, hur gammal är Gud egentligen ?

Där gick jag bet !

onsdag 29 oktober 2008

Kantareller

Idag kunde jag inte motstå frestelsen att ta en sista runda för säsongen i kantarellskogen .
Vädret var väl inte så lockande att ge sig ut i eftersom det har både haglat och regnat . . . .
men det finns inget dåligt väder - bara dåliga kläder .
(Egentligen tycker jag att det finns alldeles förskräckligt mycket "skitväder" men det låter bättre om jag säger det där om väder och kläder !)
Jag passade på mellan skurarna och jag hade tur . . . det kom inte en droppe regn , även om det kom en rejäl åskknall under tiden jag var i skogen.
Lite orolig över att det kanske fanns någon jägare som uppfattade mig som en älg tog jag min vanliga runda.
Korgen var inte så tung att bära på hemvägen som jag skulle önskat . . . . det blev bara en liter kantareller . . . . men ändå . . . jag fick i alla fall något !
Dessutom fick jag både frisk luft och motion .
Nu är det väl bara att acceptera att vintern är i antågande - tända levande ljus, sitta inne och mysa och - äta upp årets kantarellskörd !

Julsnapsen

Det förbrukades inte mycket alkohol hemma men en snaps till maten vid påsk, jul, och midsommar var tradition.
Julaftnarna förr firade min egen familj alltid tillsammans med mamma, pappa, morbror och moster.
Just den här julaftonen var inget undantag och alla var som vanligt samlade till "julkväll"!
Vi tog var sin snaps till maten och herrarna tog sig en "silvergrogg" senare på kvällen.
Alla var nöjda och glada och ingen var s.a.s överförfriskad.
På juldagen var min familj bjudna på middag till mor och far.
Mamma bad pappa att ta fram flaskan från skafferiet för att servera snapsen till förrätten som ,ganska självklart på julen, bestod av sill i olika former.
Pappa satte flaskan på bordet och mamma såg lite förundrat på honom och sade: Men den flaskan kan du ju inte ta !
Nehej, varför inte ? sade pappa ! Det är ju den här flaskan som vi drack utav hela kvällen igår !
Mamma vred sig av skratt : Är du alldeles stollig ! Satt ni och drack upp mitt strykjärnsvatten ??!!
Hon hade frostat av kylskåpet - tagit vara på vattnet och fyllt det på en brännvinsflaska för att använda som strykjärnsvatten !
Ingen hade märkt något kvällen innan och alla hade varit garanterat nyktra när dom gick hem
efter julaftonsfirandet !
Vi fick oss ett riktigt gott skratt och jag tror inte att moster och morbror någonsin fick reda på vad som hade serverats "i dom små glasen "!

tisdag 28 oktober 2008

Siv på Otterö

För några veckor sedan kom det ut en bok, Det är din själ jag kysser, skriven av Birger Sjöberg.
Boken , som skildrar Siv Sjöstrands brokiga liv, väckte många minnen från min egen barn- och ungdomstid.
Siv är en så speciell person att hennes liv och leverne inte har passerat obemärkt bland ortsborna under alla de år hon har bott i vår kommun.
Ett minne som dök upp hände på min allra första arbetsplats.
Jag hade fått jobb på Posten sommaren 1961. Lokalen där posten var bestod av ett enda rum och en stor del av ytan upptogs av pakethyllan. De flesta paketen , det kom massor på sommaren, var efterlängtade och hämtades snabbt . . . . andra kunde bli liggande i flera veckor.
Det började i sommarvärmen lukta riktigt illa i lokalen. Vi kunde inte förstå var stanken kom ifrån.
En dag kommer Siv på Röö, som hon oftast kallades, för att hämta ett paket .
Det var inte varje dag som hon kom iland från Otterö så paketet hade nog legat i hyllan i minst tre veckor.
Nu insåg vi varifrån, den näst intill outhärdliga stanken, kom !
Siv´s paket innehöll en ost som skickats , jag tror det var från Jugoslavien, c:a en månad tidigare !!
Jag undrar om hon kunde äta den där osten - den stank värre än ett utsläpp från reningsverket !

måndag 27 oktober 2008

En liten nubbe

Midsommarafton 1995 .
Jag kommer in i köket på ålderdomshemmet. Mamma sitter i sin rullstol vid bordet.
Framför henne står det framdukat en härlig lunch . . . . sill o potatis, ägghalvor och allt annat gott som hör till midsommar . Naturligtvis bjuds det också på en liten nubbe till sillen.
Mammas förhållande till alkohol var ganska "svalt" .
Jag blir alldeles varm och rödflammig långt ner på halsen om jag så bara luktar på en kork till en pilsnerflaska brukade hon säga.
Nu står den där snapsen framför henne och då skall den ju drickas upp !
Skål på dig mamma !
Skål !
Hon sväljer snabbt innehållet i glaset , grimaserar illa och ryser så att rullstolen skakar !
Gud bevares vad detta är dåligt ! Och sån´t här måste man dricka !

Man måste ha humor

Det ålderdomshem som mamma bodde på låg på cykelavstånd från min egen bostad vilket gjorde att jag besökte henne ofta.
Varje gång när hon såg mig komma lyste hon upp och sade : Där kommer ju min syster Ellen !
Personalen som hörde vad mamma sade undrade lite försynt: Men det ser du väl vem det är ?
Det måtte jag väl göra ... min enda dotter ! Hur har du kommit hit ?
Jag talade om att jag hade cyklat .
Har du cyklat ? Är du inte riktigt klok ! Från Munkedal och hit . . . det är ju fem mil !
Jag bor ju här vet du !
Här ?!! Du har väl alltid bott i Munkedal !

Vid ett tillfälle kom vi in på ämnet ålder och jag råkade säga att det kändes märkligt att ha fyllt femtio år . Jag kände mig ju mycket yngre !
Ha, ha , ha . . . . Femtio år ? Herregud, du är väl mycket äldre !
Nu var jag hennes syster Ellen igen . . . . . åttiosex år !

Jodå, man fick ha sinne för humor !

Yess !

Hurra, jag har fått ett par kommentarer till mina inlägg !
Någon läser mina "kråkfötter" . . .
Det gör mig så glad . . . . mera sån´t . . . . . ris eller ros . . . . spelar ingen roll !

torsdag 23 oktober 2008

I en sal på lasarettet

Talade med moster E i telefonen idag. Plötsligt hör jag hur hennes "rumskamrat" protesterar i bakgrunden;
Nu talar du inte för länge i telefonen ! Jag skall ringa ett viktigt samtal till Kungshamn !
Nähä , säger E lite försynt . .men du har ju en egen telefon... fungerar inte den då ?
Samtidigt hör jag att personalen kommer in och reder ut "problemet".
Moster E berättar att "tanten" i sängen bredvid hade skällt ut henne tidigare på morgonen därför att hon ansåg sig bli sämre behandlad och inte få samma goda vård som E !
E ville ha draperiet mellan sängarna fördraget för att få vara i fred . . . . gillades inte . . .. rumskamraten drog undan draperiet igen !
Det var ett litet "privat krig" !
Hon är nog lite förvirrad , sade moster E. Så här kan jag ju inte ha det så nu skall jag få byta rum om ett par timmar !
Herregud, jag hoppas att hon inte hittar mig där också ! Ha, ha, ha !


onsdag 22 oktober 2008

På rymmen från ålderdomshemmet

Den första tiden som mamma vistades på ålderdomshemmet var kaotisk !
Hon ville ju hem och rymde så fort hon fick en chans .
Polisen fick söka efter henne vid flera tillfällen och varje gång hittades hon med sina tofflor och sin handväska under armen . . . på väg hem !
En natt vid tvåtiden ,c;a sex månader efter att hon flyttat till "hemmet" , hittade en man henne ute på samhället. Det var i december månad och ett par grader frost . Hon hade bara klänning på sig och gick barfota ! Hon hade fallit omkull , fötterna var lätt köldskadade och såriga liksom benen.
Mannen som hittade henne anade att hon var på "rymmen från ålderdomshemmet" och följde henne dit .
Något förvånad personal tog emot -de hade ännu inte saknat henne !
Hur länge hon hade varit ute är det ingen som vet ! Det kan ha varit så länge som fyra timmar eftersom ingen hade varit inne hos mamma sedan tjugoett och trettio och då låg hon i sin säng .
Morgonen efter fick jag ett telefonsamtal om händelsen och förfrågan om jag kunde ta med mamma till vårdcentralen .
Sviterna efter den nattliga promenaden gjorde att mamma fick svårt att röra sig och hon satt därför mestadels i rullstol resten av sitt liv.
Hur kunde detta hända ?
Vid samtal med kommunens ansvariga ;
Ytterdörrarna på ålderdomshemmet fick inte vara låsta - inte ens på nätterna - eftersom lokalerna snabbt skulle kunna utrymmas vid eventuell brand !
Dörren till varje rum fick heller inte vara låst p.g.a de boendes integritet
!
Däremot . . . . i fortsättningen sattes en stol under handtaget på dörren till mammas rum så
att hon inte skulle kunna komma ut på nätterna !!!
Var detta värdig vård av en vilsen gammal människa !?
Skäms på dom som var ansvariga då och måtte det ha blivit bättre förhållanden !
Året var 1993 !

Jag som redan hade dåligt samvete över att inte kunna ha kvar mamma hemma !

Mamma till sin mamma

Mamma och pappa hade ett härligt förhållande och jag hörde aldrig ett ont ord uttalas dom emellan.
Pappa avled hastigt i hjärtinfarkt endast sextiotvå år gammal .
Hela mammas värld rasade samman !
Som enda barnet fick det bli jag som stöttade, fixade, och tröstade.
Jag räckte ändå aldrig till och jag märkte att mamma förändrades.
Kunde sorgearbetet vara förklaringen . . . eller var det något annat . . .depression . . .demens . . .
altzheimers ? Mamma var trots allt sextionio år när pappa dog !
Vi kämpade på i några år men när hon inte klarade av att ens stänga av spisen var det dags att
sälja huset och skaffa ett bättre boende.
Det blev en tvåa i ett hyreshus i samma kvarter som hon bott de senaste fyrtio åren.
Efter en tid började jag märka att hygienen inte fungerade ! Hur säger man det till sin mamma ? Jo, man bjuder hem på middag. . . kan det samtidigt vara skönt med en dusch , under tiden laddar vi tvättmaskin och torkskåp !
Efter middagen , som hon fick äta iklädd morgonrock, var allt klart . . . mätt, nyduschad, håret i ordning och rena kläder ! Mamma var belåten !
Samma procedur varje vecka !
Nu kom en tid då mamma började "fantisera " om saker. Hon vandrade ute och väntade på poliser därför att någon stulit hennes hus, såg män som sov i trappuppgången, berättade att hon blivit utelåst och fått sova över hos vänner m.m. !
Inget stämde naturligtvis !
När jag frågade henne om vad hon ätit till middag så var svaret varje gång : pannbiff !
Jag förstod ju att något var fel och kollade kyl och frys ! Det visade sig att det enda hon handlade var aprikosmarmelad och falukorv ! Hela frysen var full av falukorv . . . kilovis med falukorv !!!
Jag insåg att nu behövde vi verkligen hjälp !
Sökte hjälp av vården på hemorten utan resultat ; Hon var ju så pigg och duktig !
Nu ilsknade jag till och åkte helt enkelt in till akuten på sjukhuset med mamma !
Äntligen var det en läkare som förstod situationen och tog över ansvaret !
Mamma fick stanna kvar för utredning !
Efter två veckor fick vi svaret att mamma hade drabbats av altzheimers !
Självklart kunde hon inte bo kvar i lägenheten utan fick flytta till ett vårdhem .
Jag kände mig som den onda dottern !

tisdag 21 oktober 2008

Min första cykel

Jag var fem år och på besök hos mormor och morfar i Munkedal.
En av mina morbröder , Erik, undrade om jag ville följa med honom på en promenad.
Morbror Erik stod högt i kurs i mina ögon och ingen kunde bli gladare än jag över ett sådant erbjudande !
Vi promenerade från Sandbräcka ... utmed gärdet och skogen fram till Kamstorp vidare upp mot Foss Kyrka och ner över Korskälla .
Det var en riktigt lång promenad för en liten tös med korta ben . . . !
Väl framme i samhället stannade vi vid ett litet rött hus där det fanns en affär som sålde cyklar.
Jag fick tillsägelse att stå stilla utanför affären medan morbror Erik gick in.
Efter några minuter kom han ut och bad mig följa med in i affären .
Det hängde massor av cyklar ,i olika storlekar och färger, i taket.
Jag fick peka ut den cykel jag tyckte var finast !
"Då tar vi den " , sa morbror Erik !
En liten, svagt grön, cykel . . . den var min !
Trots att cykeln var liten så var den ändå lite för stor för mig . . . dessutom kunde jag ju inte cykla !
Vad gjorde det . . . morbror Erik satte mig på sadeln och sig själv på pakethållaren och sedan trampade han iväg.
Det gick fort nerför Tegelverksbacken på hemvägen och jag tyckte att vi nästan flög fram .
De dagar som sedan följde gick jag runt huset, varv efter varv, med min nya cykel.
Jag var så oerhört lycklig och så småningom lärde jag mig konsten att både cykla och bromsa !

Hopp om vår

Det är höst . . . regnet har vräkt ner i natt och kraftiga vindar sliter i presenningar och båtmaster, havet är som en kokande gryta och de gula löven slits av träden .
Pelargonerna och kannorna ,som står kvar på altanen , har fortfarande knoppar som vill slå ut . Tyvärr måste jag ju snart flytta in dom till vinterförvaring i förrådet så att inte nattfrosten knäcker dom .
Det känns lika vemodigt varje år . . . men . . . det kommer ju en vår igen !
På tal om vemod . . . jag tänker på moster E´s kamp i "livets höst" !
När jag berättade om E förra gången hade hon operationen framför sig och vår oro över hur hon skulle klara av den var verkligen stor.
När jag talade med henne idag , fyra dagar efter operationen och ett ben fattigare, kändes det som om ingenting kan knäcka henne !
Hon svarade snabbt i telefonen och som vanligt frågade jag hur det stod till med henne .

Jodå, det går ! Nu sitter jag uppe i en rullstol och läser tidning ! Om du visste vad det är skönt att ha kommit upp ur sängen !

Snacka om livsvilja ! Här finns ingen plats för vemod även om tårarna säkert kommer ibland !
Det skall nog bli en "ny vår" för moster E också !