Lite otränad...

Efter en natt med en grad frost har det varit en underbar höstdag här idag.
Alldeles vindstilla och strålande solsken från en klarblå himmel.
En dag som denna gör hösten ganska njutbar trots allt.
Solen lockade mig ut i friska luften för att göra lite nytta i trädgården. Att kalla marken runt torpet för trädgård låter lite överdrivet just nu. Den har s.a.s. grott igen medan jag har ägnat mig åt andra, högre prioriterade, sysselsättningar. Ärligt talat så ser den mera ut som nåt grannens kossor skulle gilla att äta upp.
Idag skulle det höstrustas i alla fall.
Klippa gräs, ta upp potatis, ta bort vissna växter, rensa och spadvända rabatter.
Det tog sin lilla tid och jag var ute i flera timmar.
Nu har jag insett att vissa delar av kroppen inte har jobbat på ett tag.
Jag som har trott att varenda kroppsdel har fått sig en genomkörare när jag huggit och burit in tolv kubik ved, klättrat på stegar och målat både högt o lågt !
Icke !
Det fanns tydligen en och annan liten muskel som har legat o latat sig någonstans långt där inne i kroppen.
Idag när jag var igång med spaden ... då hittade jag dem minsann !
Här slipper inte en enda muskel eller led undan !

Jösses vad stel jag är !

Sabotage mot tall

Det stod en liten tall vid infarten till torpet.
Den var inte mer än ett par meter hög.
Tallens framtid var osäker eftersom den aldrig skulle växa upp till ett stort och rakt träd med yvig krona. Men den har fått stå kvar i alla fall. Småfåglarna brydde sig inte om utseendet utan de tyckte om att sitta i den tilltufsade lilla tallen och äta talgbollar och annat godis på vintern.
Men idag när jag tittade ut hade någon saboterat fåglarnas matplats.
Tallen låg mer eller mindre avbarkad på sniskan !
Om jag inte tar alldeles fel så är det en "pilsk" älg tjur (jag hörde honom igår kväll) som har varit här. Jag har bevis i form av "klövavtryck" !
Lite synd på tallen men nu får jag väl köpa ett fågelbord till småfåglarnas mat i stället.

Jag,jag,jag ....

Jag, jag, jag ... vad sysslar jag med egentligen ?

Ibland känner jag mig väldigt inskränkt .

Många skriver om de stora och svåra frågorna.

Välskrivna, långa inlägg som jag läser och begrundar .

Det är fint att det finns människor som orkar debattera och uttrycker sina åsikter i välformulerade meningar.

Jag har åsikter om mycket ... mycket bestämda sådana ... men oftast drar jag mig tillbaka och behåller åsikterna för mig själv.

Det här är mina funderingar och mitt liv , min egenvalda lilla värld som jag skriver om ...så jag fortsätter väl som jag alltid har gjort !

Det blev bara två tapetvåder uppsatta igår sedan var det slut på tapetklistret ! Lite taskig bild men om någon undrar hur tapeten ser ut så ...

Ser ni min nya "kaxiga" klocka ? Ovanligt djärv färg för att vara vald av mig .

Resultatet av gårdagens arbete är till min belåtenhet !

Nu skall jag på musjakt !

Precis som vanligt

Rörigt,skitet... ull och mjöl i en påse s.a.s. !
Är det nå´t jag är riktigt bra på så är det att dra igång en massa saker samtidigt.
I morse ställde jag mig mitt på köksgolvet och tittade mig omkring. Kaos !
Var sjutton skall jag börja ?
Tända i braskaminen och dricka en stor mugg med kaffe !
Det är alltid en bra början.
Sedan var jag laddad och angrep problemen eller rättare sagt projekten.
Skruva bort bänkskivan vid kyl/frys ... check !
Ta loss skåpet under bänken och justera benen på det .... blev inte så bra .... oklart !
Röj ur hyllan/torrskafferiet ... check
Ta ner gardiner, ta bort skruvar, spikar och pluggar på fönsterväggen, torka av .... check
Sätt upp en sådan där fusktapet (för att slippa bredspackla den där hemska målade glasfiberväven) ... puh, det var bökigt bakom elementet och rören .... check
Vad skall jag göra nu då ? Äsch, jag skiter i det här en stund och går till skogen, Jag måste ha koll på svampbeståndet. (det blev bara en liter kantareller)....... check
Måla rören utmed fönsterväggen... check
Mat ... jag måste kanske äta middag (pyttipanna , stekt ägg och rödbetor.. lättvindigt och himla gott) .... check
Grundmåla dörren till vinden ... check
Rensa och förväll kantarellerna ... check
Ja, det var den här dagen det .
Lägg märke till att jag inte har använt yxan idag . Den dummern klappade till mig på smalbenet igår så att det är alldeles förskräckligt ömt . Ooops, vilken tur att jag inte gick sönder på allvar alltså. Det gick inte ens hål ,,, men fyyy så ont det gjorde . Jävla yxa !
Imorgon kommer snickaren och fixar och donar i köket !
Kanske han kan få ordning på torpet ?
Det vore väldigt bra !
I morgon är en annan dag och kanske blir det fler projekt. Tapetsera kanske vore en idé ?

Trevlig Helg !

Små Mirakel

Idag för sex månader sedan föddes två mycket,mycket små gossar !
Fjorton veckor innan beräknad nedkomst valde de att komma ut i världen.
Två små juveler som sammanlagt inte vägde mera än ettusensexhundra gram.

De har kämpat så tappert, visat en livskraft som är alldeles otrolig, deras motgångar och framsteg har växlat från dag till dag.

Nu har dessa små fighters varit hemma i ett par månader och de växer så det knakar.

Båda herrarna är uppe i "tungviktsklassen" på i runda svängar fem kg, vardera, båda klarar sig utan syrgas och idag "fyller" de sex månader.

Man kan bara njuta , glädjas och förundras över de här två små miraklen !

Grattis mormors små älsklingar !

Tack.. men nej tack !

Det har varit ett alldeles underbart väder idag. Visserligen fläktade det en del i träden men det bekymrade mig inte.
Jag stod nämligen vid huggkubben och klöv ved. Det är svettigt att svinga yxan och få vresiga vedklampar att dela sig till rätt storlek. Då behöver man en svalkande fläkt då och då.
Medan jag stod där och svettades svängde en norskregistrerad, silverfärgad stoooor Mercedes in på gårdsplanen.
Vem tusan är det här nu då .... jag känner ingen norrman med Mercedes ... det kan inte vara någon som vill ha vägbeskrivning....näää,vem, vad, varför ... jag bor ju faktiskt långt ifrån civilisationen inne i skogarna ?!!
Ur bilen kliver det ett mycket uppdressat par. Mannen har en bunt med papper i handen.
Goddag, goddag, vi har rest en lång väg och undrar om vi kan få tala med dig om Bibeln,paradiset..bla.bla,bla ...
JEHOVAS VITTNEN !!
Vill du kanske ha lite att läsa ?
Tack men NEJ TACK !
Hur i all sin dagar lyckas de leta rätt på ett ensamt litet torp uppe i skogarna ?
Hur orkar de ... va ?

Jag har mitt eget paradis ... det har jag verkligen !

Oj då ...

Här händer det grejer !
I förrgår ,när jag som vanligt var ute och rotade i vedhögen, kändes det som om någon
tittade på mig.
Mycket riktigt !
Precis när jag stack ner handen för att ta en stor vedklamp såg jag ögonen.
Två stora (jättestora faktiskt ... tyckte jag i alla fall) röda ögon stirrade på mig .
Antingen hade den rackarn varit på en jädrans kalas eller befunnit sig i mörker
väldigt länge.
Fy sjutton vilken stor padda det satt där !
Jag har faktiskt inte lust att gå ut och rota i vedhögen så länge den där gynnaren
bor där !
Men jag måste väl göra det ändå ... eller !?
Inte nog med att paddskrället skrämde mig .
Näädå ! För en stund sedan skulle jag ut och hämta ved samtidigt som jag skulle
ta mig en runda i trädgården och kolla läget.
Jag hann inte längre än utanför altanen när det brakade till i skogen.
När jag säger skogen så innebär det att den är femtio meter från min altan.
Shit alltså !
Där på andra sidan diket i skogskanten kom en stor älgko störtande och efter henne kom kalven !
Som väl var blev de nog lika rädda som jag och tog sin tillflykt uppför
berget och in bland träden.
Jag tog ett enda stort kliv över altanen och stängde dörren igen.

Det här är livet på landet !

Skäms

Skäms på alla de som hade haft möjlighet att påverka valutgången och som ändå inte gick och röstade.
Kanske hade vi då sluppit att se SD i riksdagen.
Hur kunde det bli så här ?

Mejsel saknas

Idag har vädret varit varierande .. regn, sol, regn sol... ingen ordning alls.

Det har därför blivit inomhusaktivitet och jag har angripit köksprojektet i stället för att hugga ved.

Ett skåp och en hylla skall bort, väck, utraderas, skrotas ... ja, de skall ner från väggen och ge plats åt två mera funktionella skåp.

Jag måste riva ner för att kunna bygga upp.

Skåpet under bänken skall också bort men det är bara att lyfta ut.

Rotar runt i verktygslådan som innehåller en väldig massa skruvmejslar av alla sorter och dimensioner.

Men just en sådan mejsel, precis en sådan där stjärn-insticks-vad det nu heter- mejsel som jag verkligen behövde , saknades i sortimentet.

Så irriterande (nu uttryckte jag mig lite milt) !

Fyra ynka skruvar sätter käppar i hjulet för min aktivitetsplan.

Under morgondagen skall minsann det där jädrans skåpet och den idiotiska hyllan ner !

Från och med i morgon kommer det nämligen inte att saknas en mejsel av den rätta sorten i min verktygslåda .

Dagens höjdpunkt

Nu var det väl själva den om jag inte skulle klara av att slutföra projektet !

Oooops ... inte titta ner !

Nostalgi

I natt har jag sovit uruselt !
Sovit en stund, vaknat, somnat om, drömt, värk i axlarna (man skall inyte hugga ved i sex-sju timmar.. det straffar sig ) och vaknat igen.
En skitnatt helt enkelt.
När klockan var två gick jag upp och kokade kaffe, tog en Ipren, kröp ner i sängen igen och bläddrade i
gamla veckotidningar.
I en av tidningarna läste jag ett kåseri som Ragnar Dahlberg hade skrivit.
Ni vet Ragnar som var programledare för Café Norrköping och Go´kväll.
Han berättade om somrarna då han och många andra killar vistades på Norra Latins sommarhem på Björkö i Stockholms skärgård.
Det var en bild inlagd i kåseriet som jag fastnade för... en bild på två grabbar:" Ragnar t hö och kompisen
Ingvar på "Sommis" 1958. Det var där deras framtid stakades ut."
Och jag kände igen Ingvar trots att han var några år äldre än då jag lekte med honom.
Det var en kille som tillsammans med sin familj,mamma Siri, pappa Birger, Ingvar o lillebror Gunnar, hade bott som sommargäster hemma hos oss några somrar i slutet av fyrtio- början av femtio-talet.



Kan ni gissa vem som är på den här bilden... va ? Nej det
kan väl ingen gissa kan jag tro !
Jo, det är den Ingvar Ernblad som i vuxen ålder blev programledare och producent i TV och som var Ragnar Dahlbergs kollokompis. Uppklädd/utklädd till .. ja, vad sjutton kan det vara..bagare eller nå´t... för han är väl inte en blomma ? Nää, det kan han inte vara. Vad skulle det vara för sorts växt ?
Åsså är det Strandskatan utspökad till nå´n sorts blomma.. prästkrage kanske .
Det var Badortens Dag i Grebbestad. En stor och viktig dag i samhället. Året kan ha varit 1951.. Det var på den tiden när solen alltid lyste, vattnet alltid var varmt och livet lekte.

BJ´s pojkar

Du pappa, Pappa, PAPPAAA .. lyssna nu då .. kan inte jag få bli med i ditt band ? Visst är det väl ungefär så här Ulrich håller micken .. eller ?
Jag vet redan vad jag skall heta : Jamie Boy the Rockstar !

















Å du pappa ... får jag låna din bas ? Jag vill också vara
med och jag heter "Bas-Tage" .. nej Bus-Tage menar jag !
Pappa .. du kan "köra" om du vill vara med när vi rockar !
Eller förresten så kan du skriva texterna och ta hand om basen ... det är du ju så himla bra på ... eller kanske vi kan spela in en skiva tillsammans.. eller nå´t ... eller.... kanske bäst att vi kollar med mamma först !

Orkidé

Förra året när jag flyttade hit till torpet kom mina allra finaste vänner sedan barndomsåren hit på besök.

De hade den här orkidén med sig till mig.

Den var enormt vacker med massor av blommor på.

Efter några månader vissnade naturligtvis de vackra blommorna. Orkidén stod där i fönstret och förde en tynande tillvaro genom den långa vintern.

Men nu mina vänner blommar den igen !

Som den blommar...

Jag känner mig rik

Solen lyser från en klarblå himmel.
Jag stod för en stund sedan ute på altanen och tittade mig omkring.
Grannens kor gick lugnt och betade borta på gärdet.
En koltrasthona satt alldeles stilla borta i gräset.
Det enda om hördes var suset ifrån skogen.
Några torra blad flög genom luften från björkarna .
Daggen låg fortfarande och glittrade på jättedaggkåpans blad borta i rabatten.
Jag gick och sniffade på mina luktärter som doftar så ljuvligt och jag tänkte:
Tänk om alla fick ha det så här bra som jag har det.
Jag känner mig rik !
Inte i kronor och ören utan av att jag har möjlighet att njuta av allt som jag har runt mig.

Hej hopp .. nu skall jag angripa vedhögen !

Ytterligare ett projekt

Jag blir alltid misstänksam när telefonen ringer vid fel tid på dygnet.
Har det hänt något med barnen, barnbarnen, har jag glömt något eller har någon blivit sjuk eller.... jag hinner tänka en himla massa konstiga tankar.
I morse ringde det redan kl. 07:30 och det är absolut fel tid eftersom Strandskatan oftast sover då.
När jag krafsat fram telefonen hör jag en glad röst : Hej, jag heter Louise och ringer från Ikea ! Vi har en order här som vi skall leverera till dig den 6/9. Har du möjlighet att ta emot den då ?
Joo... hhhmm... självklart kan jag det. Tror du att det är en stor långtradare som kommer med leveransen ?
Det kan vara lite svårt att ta sig fram med en alltför stor bil eftersom jag bor två km från allmän väg .. lite smalt, kurvigt och backigt.
Långtradare med tolvmeters släp är inte lämpligt då kanske ?
Nej jag tror inte det !
Jamen, då får vi ordna med ett mindre fordon.
Puh.. vilken tur att det finns trevliga hjälpsamma människor som jobbar på Ikea !
Mitt senaste projekt är på gång och snart har jag ha flera nya skåp i köket . Nu skall det målas gamla skåpdörrar så att kulören blir densamma som på de som levereras på måndag.
Fyra skåp, nya bänkskivor, socklar ... det kommer att bli alldeles perfekt !
I morgon skall jag ringa snickaren som skall hjälpa mig.
Yesss, nu kör vi !

Jag målar

Jag sitter och väntar på att dimmorna skall lätta och att solen skall titta fram så att jag kan fortsätta gårdagens arbete.

Vad jag sysslade med igår ? Jag målade och är så nöjd med mig själv över att jag vågade mig så högt upp på stegen. Nu är det bara den där retliga trekanten ovanför vindsrummet kvar.

Det hade nog fixat sig att komma dit upp också om jag bara hade klarat av att resa stegen.

Men den blir svår att balansera när den är så lång.

Jag får fundera på hur jag skall lösa det medan jag målar fönstren.

Vindskivorna vet jag ta mig sjutton inte om jag skall våga mig på... det finns gränser även för en Strandskata.