.jpg)
När jag kom till mamma och pappas grav stod rosen, som jag satt dit i våras, och blommade fortfarande.
En enda liten ros som kändes som en hälsning .
Eftersom den var planterad i en urna kunde den inte stå kvar över vintern utan den fick åka med hem till torpet.
Jag planterade den försiktigt ute i jorden och hoppas att den skall trivas här lika bra som jag.
2 kommentarer:
Åh vad fint.
Det var en fin hälsning till dig.
Och jag är övertygad om att rosorna kommer att trivas lika bra som du vid ditt hus.
Sist jag var vid Mannenimittlivs grav så blommade också en av minirosorna.
I morgon ska jaggöra i ordning gravlyktan samt tända ett ljus.
Känns märkligt men bra ändå.
Kram
Det är allt något särskilt med den allra sista blomman för året. Nästan som den allra första.
Markattan
Skicka en kommentar