 Den här "klänningen" användes första gången 1893 då min farmor fotgraferades i "ateljé ". Hon var nio månader . Av någon anledning har sedan hennes sex barn , fem pojkar och en flicka, fotograferats i samma mundering vid nio månaders ålder. |
 |
| Sune nio månader 1919 |
Sune (min pappa) nummer två i barnaskaran fick "klänningen" på sig även han vid nio månaders ålder.
Jag brukar skoja med A-Ch och säga att det är mycket av Sune i Tage, den lille spelevinken.
Så här skrev farmor i ett tal till min pappa på hans 30-årsdag år 1948:
Enligt gudfaderns utsago var du visst alldeles ovanligt liten.
Du var alltså ovanligt liten men du var också ovanligt besvärlig och grinig de första månaderna. Din stackars mamma fick inte sova någon natt för din skull.
Din grinighet gick dock över så småningom och du blev ett riktigt snällt barn.
En egenskap som har följt dig ända från födseln: Du har alltid haft bråttom.
Bråttom hade du att komma till världen och bråttom hade du att lära dig gå. Det var närapå att du gick vid åtta månaders ålder. Dina föräldrar började tro att du var något slags underbarn.Du besinnade dig dock och brydde dig inte om att gå riktigt förrän du var nio månader.
Du var mycket rädd för vatten som liten och bada i sjön hade du en stor motvilja för. Minns du när morfar jagade dig runt Otterön för att få dig ut i vattnet ? Det blev du som segrade.
Men att leka i båtar var du inte rädd för. Då tror jag inte att du var rädd för att trilla i och du var inte rädd när Gutta trillade i heller. Du satt bara lugnt o höll honom i håret utanför relingen. När pappa frågade efter Gutta svarade du bara: "Han är här !"
Man kan inte påstå att Tage har varit ett "grinigt" barn... den lille kämpen. Men att han var liten är ingen överdrift och att han har mycket "go" i sig .. det kan man skriva under på !
Undrar om han kommer att bli lika busig som sin mormors pappa och hitta på rackartyg tillsammans med brorsan Jamie ?
Mormor tror det i alla fall.... för vissa likheter finns det.
 |
| Lite mindre hår än Sune hade och färggladare mundering |
 |
| Det här är brorsan .. jag gillar honom ... jättemycket ! Om vi skall busa ... jajemen ! |
3 kommentarer:
Åh, åh men åh!
Så fint skrivet av både dig och din farmor.
Härligt att klänningen fortfarande finns kvar.
(Eller har jag missuppfattat det hela?)
:)
Det var ett fint tal din farmor skrev till sin son! Fint är det också med en tradition som den med klänningen. Kommer tvillingarna också att få prova den? Om den finns kvar vill säga?
Ännelaij o Cici: Tack.. jodå,jag har klänningen här. Den är fortfarande hel och fin. Traditionen att fotografera barnen vid nio månaders ålder har levt vidare.Jag och mina barn finns förevigade i "utstyrseln" !
Om den kommer att användas fler gånger ... njaa,tveksamt !
Skicka en kommentar