tisdag 21 oktober 2008

Hopp om vår

Det är höst . . . regnet har vräkt ner i natt och kraftiga vindar sliter i presenningar och båtmaster, havet är som en kokande gryta och de gula löven slits av träden .
Pelargonerna och kannorna ,som står kvar på altanen , har fortfarande knoppar som vill slå ut . Tyvärr måste jag ju snart flytta in dom till vinterförvaring i förrådet så att inte nattfrosten knäcker dom .
Det känns lika vemodigt varje år . . . men . . . det kommer ju en vår igen !
På tal om vemod . . . jag tänker på moster E´s kamp i "livets höst" !
När jag berättade om E förra gången hade hon operationen framför sig och vår oro över hur hon skulle klara av den var verkligen stor.
När jag talade med henne idag , fyra dagar efter operationen och ett ben fattigare, kändes det som om ingenting kan knäcka henne !
Hon svarade snabbt i telefonen och som vanligt frågade jag hur det stod till med henne .

Jodå, det går ! Nu sitter jag uppe i en rullstol och läser tidning ! Om du visste vad det är skönt att ha kommit upp ur sängen !

Snacka om livsvilja ! Här finns ingen plats för vemod även om tårarna säkert kommer ibland !
Det skall nog bli en "ny vår" för moster E också !

1 kommentar:

Markattan sa...

Härligt med äldre människor som inte låter sig bli nedslagna ens för en sådan sak. Månne de har större perspektiv på livet än vad vi något yngre har skaffat oss.

Och vilken tur, eller skicklighet, att hon har så fina anhöriga som stöd

Markattan