Den första tiden som mamma vistades på ålderdomshemmet var kaotisk !
Hon ville ju hem och rymde så fort hon fick en chans .
Polisen fick söka efter henne vid flera tillfällen och varje gång hittades hon med sina tofflor och sin handväska under armen . . . på väg hem !
En natt vid tvåtiden ,c;a sex månader efter att hon flyttat till "hemmet" , hittade en man henne ute på samhället. Det var i december månad och ett par grader frost . Hon hade bara klänning på sig och gick barfota ! Hon hade fallit omkull , fötterna var lätt köldskadade och såriga liksom benen.
Mannen som hittade henne anade att hon var på "rymmen från ålderdomshemmet" och följde henne dit .
Något förvånad personal tog emot -de hade ännu inte saknat henne !
Hur länge hon hade varit ute är det ingen som vet ! Det kan ha varit så länge som fyra timmar eftersom ingen hade varit inne hos mamma sedan tjugoett och trettio och då låg hon i sin säng .
Morgonen efter fick jag ett telefonsamtal om händelsen och förfrågan om jag kunde ta med mamma till vårdcentralen .
Sviterna efter den nattliga promenaden gjorde att mamma fick svårt att röra sig och hon satt därför mestadels i rullstol resten av sitt liv.
Hur kunde detta hända ?
Vid samtal med kommunens ansvariga ;
Ytterdörrarna på ålderdomshemmet fick inte vara låsta - inte ens på nätterna - eftersom lokalerna snabbt skulle kunna utrymmas vid eventuell brand !
Dörren till varje rum fick heller inte vara låst p.g.a de boendes integritet !
Däremot . . . . i fortsättningen sattes en stol under handtaget på dörren till mammas rum så
att hon inte skulle kunna komma ut på nätterna !!!
Var detta värdig vård av en vilsen gammal människa !?
Skäms på dom som var ansvariga då och måtte det ha blivit bättre förhållanden !
Året var 1993 !
Jag som redan hade dåligt samvete över att inte kunna ha kvar mamma hemma !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar